Aftonbladet – 12 juli 1869, sida 3

Lägret vid Hald. (Från en dansk korrespondent till Aftonbladet.) Man kan lätt förstå, att det danska folket med stor ifver söker utbilda sin armå och afhjelpa de många brister, som kriget år 1864 uppenbarade. En utbildningstid af 6 månader är visserligen blott mycket ringa, då man jemför den med preussarnes, som varar i 3 år; men den danske soldaten har till vederlag härför många ypperliga egenskaper såsom uthållighet och seghet tillika med ett visst lugn, som göra, att han icke, då förhållandena äro lika, så lätt låter kufva sig. En vigtig länk i den danska härens utbildning äro också lägeröfningarne, hvilka, såsom bekant är, nu på andra året hållas vid Hald, en mil från Jutlands gamla hufvudstad Wiborg. Det danska folket följer också med uppmärksamhet allt hvad som angår lägret; det är som om alla hade en känsla af, att det inom kortare eller längre tid skall brista löst och att-vi då skola upprätta motgångarne och synderna från-år 1864. Det är naturligtvis mycket eget för oss att se 10,000 danska soldater samlade i fredstid; ty det är ungefär en tredjedel af den styrka, som den danska armåen skall komma att utgöra, när kriestrumpeten skallar. På papperet stå så många flere uppförda, men högre än mellan 30—40,000 man skola vi icke möta med. Ett besök i lägret har derför också ett mångsidigt intresse. Redan stället, der tägret ligger, är högst anslående. I Viborg (af ve helgedom, och björg) hyllades våra konungari fordna dagar, och ända till dess suveräniteten infördes år 1660, hade denna stad stor betydelse, ty adeln höll sina sammankomster der. Nu för tiden ligger Viborg temligen öde; men man omgifves dock, när man kommer it, af gamla, minnen, den ståtliga domkyrkan icke till för-glömmandes, hvilken i många afseenden liknar Lunds, och har en krypta likasom denna. I nära historiskt sammanhang med Viborg står Hald, och här fionas två fästen, af hvilka det äldsta verättas skola ha varit tillbåll för Aags och Ebbe, longobardernes antörare,