Aftonbladet – 9 juli 1869, sida 3

Article Image
Underprefekten, understödd af mairerna oc alla tjenstmän, gjorde der valet så till sägar des alldeles ensam. På rika gåfvor till kom munerna, hotelser och löften af alla sl I(Estancelin anförde detaljer härom) var d lingen, brist, och under det att man lade all möjliga svårigheter i vägen för oppositione I gjordes all möjlig laglig och olaglig propa Jganda för regeringskandidaterna. Stort tu mult framkallade det, då Estancelin derp förklarade, att man i alla departement gå till väga på samma sätt till förmån för d officiella kandidaterna, och tillade, att ma borde säga regeringen, att landet är mätt p de officiella kandidaturerna,emedan dessa ick äro landets verkliga representation, utan blot en trogen afbild af förvaltningen. Vicepre sidenten Leroux och några andra medlemma af högern protesterade väl, men hela venster; anslöt sig till Estancelin. Schneiders val för klarades dock slutligen giltigt. Vid slutet af detta plenum blef det äfver fråga om valens i Paris giltighet. Enlig vallagen borde Paris, hvars befolkning till. växt, ha utsett 11 i stället för 9 representan ter, men regeringen hade utskrifvit endast val för Seinedepartementet. Frågan fram drogs icke af oppositionen, utan af en med: lem af majoriteten, som hade att berätta on ett dylikt fall i Lot-departementet och dervid hänvisade på Paris, der samma olaglig. het hade blifvit begången. Picard förklarade i oppositionen3 namn, att han skulle vars mycket belåten, om man kasserade valen : Paris. De äro nu nio, men skulle då återkomma elfva man högt. Men då måste mar också ställa den ministör under åtal, som öppet brutit mot lagen. Rouher beskyllde härpå venstern för öfverdrift och föreslog att kammaren skulle besluta om valet i Lotdepartementet, då frågan om Paris med detsamma vore löst. Dettaskedde, och då kammaren förklarade Lot-fullmakten giltig, vorc dermed äfven de nio fullmakterna för Paris betraktade såsom riktiga. På en sammankomst, som tredje partiet samma afton höll, påyrkade flera medlemmar mycket lifligt, att upphörandet af de officiella kandidaturerna skulle upptagas bland de eftergifter partiet i sin interpellation ämnade begära af regeringen. Men på Olliviers anmärkning, att man i ett allmänt program endast borde fästa sig vid en hufvudprincip, beslöts att bibehålla den ursprungliga interpellationen oförändrad. NORD-TYSKLAND. Från Berlin skrifves den 1 dennes till Corr. Havas: l våra politiska kretsar betraktar man furst Gortschakoffs resa såsom ett i ögonen fallande bevis på att förhållandet mellan kabinetterna i Berlin och Petersburg icke svalnat. Grefve Bismarck uppsköt, som bekant, sin resa till Varzin i 24 timmar, för att taga emot den ryske rikskanslern. Samtidigt berättar man, att fallkomlig öfverensstämmelse råder mellan Ryssland och Preussen med hänsyn till den europeiska politikens väsentliga intresse. Ryktena om att baron Werther, för närvarande preussiskt sändebud i Wien, skall vara utsedd till grefve Goltz efterträdare som sändebud vid Tuilerieshofvet vinna alltmer ifasthet. Från Paris skrifves till Indep. Belge, att hos franska kabinettet den vanliga förrågan, om detta val vore behagligt, redan ramställts från Berlin, och att svaret utfalit gynnsamt. ÖSTERBIKE. Wientidningen Morgen-Post skrifver: cDet ;yckes icke längre vara något tvifvel om, utt kejsaren ämnar företaga en resa till Gaizien. Polska aristokratien träffar i all hast le nödvändiga förberedelserna för att motaga kejsaren på herregodsen, och i allmänret förbereder man ett lysande mottagande. Vantillägger denna resa stor politisk betydelse ch väntar, att den direkte skall leda till tt godt förstånd med polackarne. Som den gentlige upphofsmannen till detta nya föroningsförsök nämnes den ungerske premierninistern, grefve Andrassy, hvilken står i let förtroligaste förhållande till de galiziska edarne. SPANIEN. Från Spanien skrifves, att marskalk Serano, som nyligen utnärnts till Spaniens reent och i denna sin egenskap erhållit en anska vacker civillista, afstått från densamna. Regentmarskalken har förklarat, att han öjer sig med sin marskalkslön, hvilken i Spajen uppgår till 2000 francs i månaden. Denna egennytta träder desto vackrare fram, som narskalkens egen förmögenhet ej är synnerigen stor. Ett sådant exempel måste komna att inverka godt på ett folk och ett land, om konungadömet så länge arbetat på att orrumpera, — De frivilliga tropperna: på Cuba gifva den panske befälhafvaren föga mindre att skaffa, n sjelfva de upproriska, för hvilkas bekämande de gripit till vapen. Från Newyork ngår nu underrättelse af den 2 Juli, att ett ytt myteri bland dem utbrutit. En afdeling frivilliga hade fått befallning att beaka den från San Fernando de Nuevetas ill Poerta Principe ledande jernvägen; de notsatte sig denna anordning och fordrade ktiv tjenst i fält. Deras öfverste, som till eneral Letona frambar uttrycket af denna nskan, fick afslag och generalen lät häkta onom. Derpå marscherade de frivillige till aerto Principe, befriade sin öfverste och fastogo general Letona, ja, det säges att de ämade skjuta honom. De sköna orden om försoning och försäkingarne om broderligt gemensamt sträfvande, ned hvilka de tre monarkiskt-liberala parierna vid den första segerglädjen i förliden )ktober månad beseglade sitt förbund, löpa erkligen fara att blifva gäckade, säger Kölische Zeitung. Hvarthän det kommit med ren pos 2 oo rät

9 juli 1869, sida 3

Thumbnail