Aftonbladet – 9 juli 1869, sida 3

(Insändt.) Att under nuvarande betryckta ställning, då de industriella företagen år efter år måst bedrifva: med icke aHenast betydligt minskad vinst, utar kanske flertalet med ren förlust, få höra omtalas nya sådana, som äro på väg att uppstå, kan ickc vara annat än glädjande, för såvidt derigenon ökade arbetstillfällen beredes vår på vandrande fot stående arbetarebefolkning; men att genom offentliga möten uppmuntra till dylika företag utan behörigt fästadt afseende på ställningen inom den förordade näringsgrenen, och sålunda möjli gen föranleda personer, hvilka ej ega någon kän nedom om förhållandena inom industrien, att öf. verlemna sina kapitaler till förlustbringande före: tag, synes oss mindre välbetänkt, hvaremot, om sådana frågor anses behöfva offentligen diskuteras, det aldrig kan skada om tillika ett betänksamhetens ord uttalas, då derigenom spekulationen möjligen kan inledas på ett för såväl kapitalisten som hela landet mera fruktbärande omle. Vi föranledas till dessa reflexioner af redogörelserna i tidningarne för förhandlingarne vid ett möte som torsdagen den 1 Juli å börsen egtrum, i afsigt att bereda framgång åt ett projekt att i hufvudstaden anlägga en fabrik för bomullsgarn och väfnader, deri åtskilligt förekommer som afser att visa den nya äggningens företräden framför de redan befintliga, äfven de nyaste bomulisfabrikerna. Nya uppfinningar af maskiner skulle nemligen kunna medföra en besparing af mer än hälften af de vanliga byggnadskostnaderna, och förbättring af vissa maskiner göra halfva utrymmet tillräckligt för spinnerier mot det nu vanliga, och jemväl omkring 20 4 mindre för väfveriet. För dem, hvilkas penpingbidrag till den nya anläggningen sålunda skall lemnas, kan det vara intressant att veta, ifall de ej förut rört sig på det industriella området, att uppfinningar af det nya, och spekulationer på förbättringar af bomullsfabrikernas maskiner af alla slag utgör en ständig ansträngning för maskinfabrikanterna, isynnerhet de engelska; samt att ingen bomullsfabrikant, som ej vill se sitt fabrikat alldeles förbisedt, har försummat att följa med dessa uppfinningar och tillegnat sig det som deraf befunnits nyttigt och egnadt att göra besparingar vid sjelfva tillverkningen; detta gäller naturligtvis äfven för våra inemska fabriker och har flitigt iakttagits af dem vi känna. Men vi veta ock att mången dyrköpt erfarenhet först måste göras, när de nya uppfinningarne alltför hastigt blifvit antagne af den praktiske fabrikanten; och vi sakna ej heller kännedom om de å mötet; antydda förbättringarne, hvilkas raktiska värde dock ännu återstå att visa. Att jet företräde som den nya fabriken skulle hafva uti mindre utrymme och billigare anläggningskostnad icke blifver stort, bör hvar och en inse som vet att de största och kapitalstarkaste bomullsfabrikerna här i landet redan gjort högst betydliga afskrifningar på värdet å såväl fastigheter som maskiner, någonting som alltid återstår för en ny anläggning, hvilken sålunda ovilkorligen G hafva högre tillverkningskostnader än de äldre. Det nu anförda, som endast afser att visa det naiva uti att tro sig i täflan på marknaden kunna öfverflygla de äldre, redan befintliga bomullsfabrikerna, utgör dock ingalunda ensamt tillräckligt skäl för att anse det anmälda företaget såsom äfventyrligt. Dertill kommer man likväl helt visst i betraktande deraf, att den redan befintliga tillverkningen af bomullsvaror i landet vida öfverstiger konsumtionen, hvilket bevisas deraf, att enligt kommerskollegii senaste berättelse för år 1867 en minskning i tillverkningsvärde mot föregående året egt rum af icke mindre än 2,454,618 rdr för bomullsgarn och väfnader tillsammans, !utan annan anledning än den, att de allra flesta fabriker nödgats i brist på afsättning inskränka arbetet ej