Aftonbladet – 9 juli 1869, sida 2

Article Image
— Folkmöte. Från Kongsbacka skrifves till G. H. T.: Folkmötet i Torpa sistlidne fredag var temligen fåtaligt besökt, något som ock kunde väntas, då detta möte icke blifvit vidare förberedt. Emellertid samlades en ganska talrik skara från skilda delar af häradet på cn särdeles vacker och skuggrik plats å en bergsluttning vid Torpa by. Mötet öppnades af hr Bruhn på Wallda med anmodan att välja ordförande, dertill han föreslog baron C. O. Silfverskiöld på Gåsevadholm, hvilket förslag med acklamation antogs; men då baron 5. undanbad sig detta uppdrag valdes hr Bruhn till ordförande samt häradsskrifvare Wahlgren till sekreterare. Första frågan rörde kandidater till riksdagsman för Fjäre och Wiske härader för ingående riksdagsperiod, dervid framställdes hrr 5. B: Bruhn, ingeniör H. B. A. Hansson samt orgelnisten D. Köllerström. Den förstnämnde af dessa undanbad sig att komma i åtanka, och de sistnämnde, äfven vid mötet närvarande, förbehöllo sig att vid ett blifvande möte få yttra sig, såväl om de antoge kandidaturen, som om de grundåsigter de i så fall såsom riksdagsmän ville förfäkta. Härefter föredrogs första punkten i de mnyliberales program, rörande census för valrätt och valbarhet till Andra kammaren. För de goda dannemänner, i norra Halland kan en politisk diskussion anses såsom någonting så splitternytt, att dös är lätt förklarligt, icke allenast, att ingea af allmogen i denna fråga öppnade munnen, utan ock, att de ännu vid diskussionens slut icke begrepo, bvarom det egentligen handlade, utan ansågo det på sin höjd angå utsträckning af den kommunala rösträtten, om hvilken utsträckning hr A. Olsson i Torpa yttrade sig i högsta grad ogillande. Under diskussionen anmärkte ock baron Silfverschiöld mycket träffande, att folkmötena här borde anses såsom ett undervisningsmedel; och de äro såsom sådant här i orten synnerligen behöfliga. Beträffande den föredragna frågan så yttrade sig hrr Tholln i Walda och Zachrisson i Kongsbacka lifligt för antagande af en gådan resolution, att census borde helst alldeles borttagas, men att då man måste nöja sig med politiska förbättringar äfven om de vore små, allenast verket ej stannade eller ginge baklänges, census genast, d. v. s. så snart grundlagsändring kan ske, sänkes till 400 rdr för att framdeles borttagas. Baron Silfverschiöld deremot ansåg, att den nuvarande census borde tillsvidare qvarstå, på det att inga politiska hopp, som vore särdeles farliga, skulle ifrågakomma, Man borde hvila vid det närvarande så länge, mem skulle borttagande af census vara ett önskningsmål att framdeles eftersträfvas; och blef efter votering med tre eller fyra rösters öfvervigt sistnämnde mening gällande. Härefter förotogs ö:te punkten nti förenämnde program angående förvaliningen. Hr Zachrisson förordade lifligt den uti programmet i denna punkt uttryckta mening, dock läggande särskild vigt vid afdelvingen f) af innehåll, att antalet af embets

9 juli 1869, sida 2

Thumbnail