Aftonbladet – 6 juli 1869, sida 3

Moncerieffs lavett. Engelska kaptenen Moncrieffs system att montera fästningskanoner har i de engelska tidningarne, och efter dem äfven i en svensk, erhållit ett så superlativt loford, att vi tro oss göra sanningen en ej ringa tjenst med att låta dem det intresserar äfven få del af en, såsbm oss synes, opartisk kritik öfver denna nya uppfinning. Uti amerikanska militärtidningen Army and Navy Journal för den 5:te i förra månaden läses följande: Då flere engelska tidningar underrättat oss att Moncrieffs lavett för grofva kanoner a, engelska regeringen nu blifvit godkänd och AN se vi oss böra visa våra läsare antagen, sn... as ; -omma. Tidningar och en teckning af dens igt beskrifvit tidskrifter hafva redan så uvv. SSM den, att vi behöfva endast påminna a. ren att grundprincipen är att då kanonen skål affyras lyftes han öfver bröstvärnet medelst en motvigt, förut uppvägd gehöm rekylen vid det föregående skottet; samt att när kas nonen rekylerar nedglider han utför ett lutande plan, tillräckligt lågt för att under laddningen ligga skyddad för fiendens ho:i sontala beskjutning. Denna ytterligt komplicerade mekanism äfvensom dess alltför klumpiga detaljer för att åstadkomma rörelsen visa sina brister vid första ögonkastet på ritningen. Icke destomindre ligger det en tanke i denna uppfinninvg, som onekligen är genialisk, hvarföre vi måste skonsamt bedöma vår amatör-mekanikus; hvaremot vi icke kunna återhålla vår förundran deröfver, att en styrelse ämnar låta sitt lands försvar bero af något så bräckligt och ömtåligt som Moncrieffs lavett, hvilken, af flere skäl, icke kan uthärda allvarlig tjenstgöring. Innan vi närmare granska denna nya konstruktion, hvilken, enligt våra engelska kollegers påstående, förutom sin beundransvärda fullkomlighet såsom ett kustförsvar derjemte är lika öfverlägsen fartygens pansartorn som dessa senare öfverträffa det fregatt-byggda fartyget,, kunna vi ej underlåta derå fästa läsarens uppmärksamhet, hurusom våra engelska . kusiner, genom erhållandet af Moncrieffs lavett, förmena sig nu kunna utan narnvärd kostnad försvara sina kuster. En af Londons ledande tidningar berättar att engelska regeringens ombud oaktadt den strängaste granskning icke varit i stånd atti denna lavett finna en enda svaghet, samt utropar hänförd: hvad landbatterier angå är en håla i marken det enda befästningsarbete som hädanefter behöfs,. Alltså, bort med dessa ståtliga fästen, med sina Gibraltarsköldar, hvilka så trotsigt nedblicka på fienden. Det engelska lejonet skall icke mer höras från dessa kraftiga jerntorn, som enfaldigt folk helt nyss ansåg så oeftergifligt att bygga. Det bistra djuret kommer ej mer att synas, utan blott att ryta ur en håla i marken. Enär Förenta Staternas kustförsvar just nu icke är i det bästa skick, och när dertill vår statsskuld ännu är betydlig, måste vi beklaga att vi om Monerieils system icke kunna tänka lika högt som våra engelska kolleger. Ju mer vi begrunda saken, desto svårare blir det för oss att tro på kanoners manövrerande medelst klockverk, visserligen stående i en grop, men för öfrigt utan skydd. Sådana anordningar innebära icke något säkert försvar för våra kuster eller hamnar. Vår öfvertygelse är, att kusttatterier måste bestå af ofvan jord befintlig byggnader, rörliga och utgörande ett säkert skydd för kanonerna och manskapet, d. v.s. monitortorn, sammansatta af solida plåtar till en tjocklek lika med det lö-tums pansartornet å vår monitor Dictator. Icke heller