Aftonbladet – 2 juli 1869, sida 3

mig till Konradsberg, utan skall jag blifvå Wasariddare. Hurra! Hurra! Hurrande och skrikande hade derefter sprungit omkring på gården. Vitffet hade derefter ej sett Leffman, för: än han i Februari detta år kommit tillbaka från Konradsberg, då han varit lam i hö sidan, efter att ba haft ett anfall af slag under vistandet vid Konradsberg. Han hade då vid de tillfällen vittnet sammanträffat med honom, visat sig vara rubbad till sina sinnen: talat om än att han skulle blifva läkare och hölle på med att utgifva ett större pharmaceutiskt arbete, än att han skulle gå in vid teatern o. s. v. Han trodde sig hafva en alldeles ypperlig röst, ehuru han ej hade någon röst, samt sjöng hela dagarne utan afbrott melodier utan ringaste sammanhang, hymner och lustiga visor om hvartannat. För öfrigt upplyste vittnet att Leffman varit en mycket bildad och kunnig man. Kammarmusikus Lindroth berättade ungefär detsamma, som föregående vittnen, om Leffmans sinnesbeskaffenhet före våren 1868 och efter denna tid, och omnämnde, att Leffman under sitt kloka tillstånd fällt ofördelaktiga omdömen om Augusta Sjöberg, med hvilken han gagt, att han ej ville gifta sig. Ogifta Carin Bergman, som varit Leffmans hushållerska i närmare 30 år, omvittnade, att Leffman ofta uti redigt tillstånd skulle beklagat sig öfver, att han blifvit bekant med Augusta Sjöberg, och bedt Gud bevara sig för henne. Han hade tagit hem gossen till sig, för att blifva henne qvitt och slippa se henne, men Augusta Sjöberg hade då kommit hem till Leffman på besök. Efter det Leffman återkommit från Konradsberg, hade han varit fullkomligt tokig, sprungit ut på gatan och spottat folk i ansigtet, sjungit, svurit och stormat mellanåt hade han långa stunder kunnat tala redigt. Hvarannan dag hade han varit värre. Han hade den ena dagen bråkat, svurit och stormat så, att han blifvit uttröttad, och följande dag, då han liksom hvilat sig, varit något lugnare till sinnes. Någon hel dag hade han ej varit vid redig sinnesbeskaffenhet, och om nätterna hade han icke heller haft någon ro. Svåaranden inlemnade slutligen attester från de ersoner, hos hvilka Leffman på senaste tiden varit inackorderad, utvisande att Leffman är vansinnig. A