Aftonbladet – 30 juni 1869, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Wärhultamålet. Sedan vi meddelat Svea hofrätts i detta mål afgifna utslag, införa vi bär utdrag af det den 7 Maj förda protokollet, utvisande ledamöternas meningsskiljaktigheter i vissa punkter: Utdrag af Svea hofrätts protokoll, hållet i Stockholm den 7 Maj 1869. 8. d. Föredrogs en af Wester-Rekarne häradsrätt hållen. till hofrätten insänd ransakning-angående landtbrukaren F. W. Grubb och förre maskinisten P. J Eriksson, hvilka blifvit af häradsrätten medelst utslag den 7 sistlidne April dömde, Eriksson för mordbrand och Grubb för delaktighet i nämnda brott samt för mened, att vara medborgerligt förtroende för alltid förlustige. Handlingarne lästes; och beslöts: Från beslutet i hvad detsamma angick den af Grubb gjorda anmärkning, att häradsrättens ordförande och ledamöter, såsom delegare i Nyköpings läns brandstodsbolag, skulle vara jäfvige att med målet taga befattning, yttrade hofröttsrådet Geijer förljande skiljaktiga mening: Emedan, enligt hyad bandlipgarne utvisa, af de ledamöter, geom i häradsrätten deltagit i behandlingen af detta mål, alla, utom nämndemännen G. Larsson i Skyttinge och G. Andersson i Wad, å den tid, då ifrågavarande brand inträffade, varit delegare i brandstodsbolaget och således, enär bolaget i målet fört talan emot Grubb om återbekommande af den utaf bolaget till Grubb utgifoa ersättning för branden, efter min åsigt, mäste anses hafva haft i målet del, finner jag, med stöd af 13 kap. 1 rättegångsbalken och k. förordningen den 20 December 1851, rättens ledamöter, med undantag af två bär ofvan nämnda, hafva varit jäfviga att såsom domare handlägga målet, hvarför, med veto, häradsrättens åtgärder, beslut och utslag i målet borde undanrödjas. I sjelfva målet voro fiskalen Åbergssonoch vice häradshöfdiogen frih, Wrede skiljaktige och an