Aftonbladet – 22 juni 1869, sida 3

Article Image
; Om preussiska regeringens afsigter, sngåen de ördnändet af de finansiella svårigheterna; hvilka uppstått gsmom förbundsriksdagens och tullparlamentets rfäötstånd mot de nya skatteförslagen, yttrar en Berfim-korrespondent till Augsb. Allg. Ztg: Det är regetingens afsigt att inkalla landtdagen först i Oktober för att låta den bevilja mede till betäckandet af deficit. Men att förmå den dertill skall helt visst ieke blifva pre lätt uppgift för ministeren, isynnerhet sedan grefve Täsdurek af riksdagens vägran att bevilja skatteförhöjning tagit sig anledning att anordna fmansiella förhållanden; som uppenbart hafva till syftemål att göra de liberala — fslkrepresentanterna impopulära i landet. Mer inissnöjet öfver dessa i öfverining fattade beslut skall säkert falla tillbaka på deras verklige tipphofsman, grefve Bismarck, och han skall säkert få svårt att bära det. Ty att afbryta jernvägsanläggtilngar, som beslutats för längre tid sedan och ärg ansedda för nödvändiga, eller att förbjuda förnyade utställanden af jernvägsvärdepapper o. s. v. skall framkalla ett utbro af ovilja i landet, för hvilket regeringa icke skall kunna sluta örat till. Man kan erföre antaga, att landtdagen skall undersöka hela deficitfrågan på det noggrannaste och ingalunda bevilja nya skatter på grund af någon fimansministerns ytliga motivering. Dock kommer näppeligen häraf att rang något återupprepande af den stora konflikten; mellan regeringen och landtdagens liberala majoritet, alldenstund, såsom bekant är, de national-libera!la alltid krypa till korset när deras firade hjelte, förbundskansleren, räcker dem ett finger till försoning. Dock kan detta parti emellertid vara generande nog, och Nordd. Allg. Ztg har nyligen yttrat, att af alla upptänkliga obehagliga ting hör ett politiskt parti, om hvilket man i vigtiga politiska frågor aldrig kan veta om det kommer att säga ja, eller nej,, helt visst till de allra obehagligaste,. Men ett så skarpt uttalande bevisar bäst huru mycket man utan betänklighet kan bjuda detta parti, hvars betydelse grefve Bismarck nog än är den rätte att värdera SYD-TYSKLAND. Kölnisehe Zeitung meddelar nu underrättelser om innehållet af den depesch af den 9 sistl. April, som baierske ministern furst Hobenlohe låtit tillsända flera af Europas regeringar, hvilka närmare beröras af frågan om det förestående allmänna ekumeniska mötet i Rom. I depeschen påstås, att detta möte ej allenast skall taga-i tu med. trosfrågor, utan äfven med statskyrkliga förhållanden, för hvilka ett eget utskott blifvit tillsatt. Ministern frågar med anledving häraf om kyrkan icke borde fästa biskoparnes uppmärksamhet på de betänkliga följderna af en förändring ar det bestående förhållandet mellan stat och kyrka. Vidare föreslås en gemensam not från de europeiska (katolska?) regeringarne. — Slutfiger -artydes det önskvärda i, att regeringarne låta en mot mötet riktad konferens sammanträda. SPANIEN. Den 17 dennes aflade marskalk Serrano i egenskap af Spaniens regent ed på författningen. — Med anledning åf Serranos beklädande med regentskapet yttrar franska tidningen Liberte: Spanien har då nu fåt en fullständig regering, en lagstiftande och en exekutiv makt. I brist på en konung, som Spanien icke någonstädes kunnat finna, har det åtminstone fått en kunglig höghet. Ehuru: den nyligen antagna författningen efter bökstafven är monarkisk, är den dock i verkligheten rent republikansk. Man kan använda ett yttrande af Thiers om ett annat land (Frankrike) på den iberiska halfön: En dynasti är numera icke längre möjlig i Spanien. GREKLAND. -Konungen öppnade den 17 dennes kamrarne. I sitt trontal lennade Han en hbistorisk öfverblick öfver konferensens i Paris arbeten angående de mellan Grekland och Turkiet uppkomna misshälligheterna. Bland de offentliga arbeten, som komma att företågas, nämndes äfven genomgräfvandet af näset via. Korinth. 1 : NORD-AMERIKA., 7 Enligt telegram från Washington af d. 17 Juni hade regeringen låtit arrestera öfverste l 1 1 Ryan och några andra nordamerikanare och likaså några cubaner samt ställt dem under åtal för det de; genom utrustandet af expeditioner till förmån för de upproriske på Cuba, våldfört, sig. på neutralitetslagarna. De blefvo dock sedermera satta på fri fot mot en hög borgen. Man börjar nu hysa fruktan för det hos Juarez sig uppehållande nordamerikanska sändebudet general M Mahons öde. Hans anförvandter ha redan utbedt sig statsdepartementets intervention. å Spanska sändebudet i Washington har för utrikesministern tillkännagifvit, att Spanien återtager sitt bifall till Nordamerikas bemedling i Spaniens tvist med Peru, i anledning deraf att peruanska regeringen erkänt insurgente; Na på Cuba såsom krigförande makt. Florida har antagit amendementet till konstitutionen, hvarigenom åt negrer tillerkännes rösträtt. KOR Bättegångsoch Polissaker. FRA HÖR KR RA

22 juni 1869, sida 3

Thumbnail