Aftonbladet – 17 juni 1869, sida 3

ring, eller om utgiften skulle bestridas af de upplånade medlen. Hr v. Kramer återkom nu härtill och bifölls hans hemställan, att nämnde 33,000 rår skulle tagas af de upplånade tillgångarne. Härefter föredrogs beredningsutskottets utlåtande n:r 45, i fråga om kajen å Riddarholmens södra strand nedanför Riksdagens hus. I drätselnämndens första afdelnings stat hade för ändamålet ett anslag af 43,115 rdr äskats. Härom PR stod vid denna frågas behandling hos stadsfullmäktige sistlidne fredag skiljaktiga meningar, då hr Nerman med flere föreslog denna kajs byggande af trä, hvilket föranledde återremiss. Nytt betänkande inkom från beredningsutskottet vid stadsfullmäktiges sammanträde sistlidne måndag, och blef nu nämnda betänkande föredraget oc afgjordt. Deri föreslås att, med nedsättning i den först föreslagna kajbyggnadens utsträckning från 336 till 260 fot, 25.000 rdr måtte anslås och i när sta års stat uppföras för byggandet af en stenkaj vid Riddarholmens södra strand nedanför Riksdagens hus mellan jernvägsbron öfver Riddarholmskanalen och Gymnasiigränden, hvilken hemställan af stadsfullmäktige godkändes. Hr FPriestedt satte i fråga att äfven dessa medel skulle tagas af lånefonden. Genom den reduceriag, som egt rum i anslaget till gatuläggningen samt andra nedsättningar i anslagen, hade man lyckats få budgeten att gå ihop, så att den brist af 72,000 rår tredje afdelnin, en ådragit sig, Vore fylld, så när som på 7000 rdr. Om nu ifrågavarande 25,000 rdr togos af de upplånade medlen, skulle ett öfverskott af 18,000 rdr uppstå, och huru ringa minskning detta än åstadkom i uttaxeringen, kunde det dock vara angenämt för hufvudstadens invånare att en gång få se, att deras skatter minskades i stället för att ökas. Hr v. Kremer ville visserligen ej motsätta sig, att man tog det ifrågavarande beloppet af det upptagna lånet, men ansåg likväl icke, äfven för denna händelse, att någon rubbning för närvarande borde göras i den bestämda uttaxeringen. Hr Lindhagen ansåg, att graranän 25,000 rdr ej borde tagas af den no, hårdt ändå anlitade lånefonden, som vore afsed för andra behof, utan borde den ifrågavarande obetydliga bristen, 7000 rår, fyllas genom uttaxering. Hr Montelius fästade uppmärksamheten derpå, att den numera gällande strängare föreskriften, att arbetsgifvare skola ansvara för arbetstagares personella utgifter, möjligen kunde vid tillämpningen medföra en tillökning i inkomst, hvarigenom ifrågavarande brist till någon del skulle fyllas, samt föreslog af nämnde anledning, att för den händelse oftanämnda brist ej kunde betäckas genom den beräknade högre inkomsten af de personella utgifterna, de medel, som fattades, skulle tillsläppas af lånefonden, hvilken hemställan af stadsfullmäktige godkändes. För ledning vid beräknande utaf de utgifter, hvilka för fyllande af behofven måste påläggas, anföres i utskottets betänkande att, enligt uppgift lemnadfrån öfverståthållareembetets kamrerarekontor för uppbördsärenden, -bevillningen till staten efter andra artikeln bevillningsstadgan för år 1868 debiterats med 341,534 rdr 14 öre och erlagts med 307,697 rdr 18 öre, i hvilka belopp icke inberäknats bevillningen för de i 8 40 mom. 3 af kommunalförordningen omförmälda löneinkomster, för hvilka kommunalutskylder ej erläggas; att den med: 3 riksdaler för hvarje riksdaler af andra artikelns bevillning i sammanhang med 1868 års kronoutskylder uttaxerade kommunalskatt för fyllande af 1869 års behof influtit med 886,253, rdr 23 öre, samt att den i kongl. stadgan angående fattigvården i Stockholms stad den 1 April 1843 fastställda fattigvårdsafgift, hvilken för sistlidna år skulle erläggas med 75 öre af hvarje mantalsskrifven person, som fyllt 18 år, debiterats 78,253 personer och inbetalats af 41241 personer samt följ aktligen erlagts) med 30,930 rår 75 öre. Hvarje 100,000 rdr at andra artikeln har sålunda sista året i motsvarande kommunalskatt inbragt i stads kassan 295417 rdr 74 öre. Vid sådant förhållande finner utskottet kommunalskatten för innevarande år kunna beräknas med afdrag af uppbördsprovi sionen inbringa 300,000 riksdaler, hvarjemte den per sonliga fattigvårdsafgiften kan antagas i stadskas: san inflyta med 31,000 riksdaler. I afseende på fyllande af kommunala behofver hemställer utskottet, att under år 1870 skall a kommunens skattskyldige invånare uttaxeras, dels en personel fattigvårdsafgift af 75 öre uta hvarje mantalsskrifven person; dels ock under benämningen kommunalskatt rår å hvarje rdr af de skattskyldiges bevillning till staten enligt bevillningsstadgans andra artikel I afseende på den behällning 113,000 rdr vat teniedningen lemnat, hemställer utskottet slutligen att nämnda behållning skall, i den mån den bli disponibel, i afräkning på kommunens fordran, af lemnas till drätselnämndens första afdelning, fö att i sammanhang med öfrige lånemedel förvaltas hvilket af stadsfullmäktige godkändes, Stadsfullmäktige åtskildes omkring kl. ,10.