Aftonbladet – 9 juni 1869, sida 3

var det för dessk tordringsegares räkning, men icke för Fr. Holms, som den inom Jönäkers härad och Nyköj län belägna deJen af Stafsjö egendom å.auktion den 4 November 1867 utmätningsvis försåldes. Denna del nödgades Fr. Holm inropa i anseende till sin ansvary het för sista inteckningen. Ur köpeskillingen erböll ban dock ej den ringaste qvot till betalning af sina på inteckningar grundade fordringar, och ur Fricks omslagsrevers har han ännu den dag som är icke uppburit ett öre. Samtidigt med de nyssbemälta hade också mot Frick, anställts lagsökningar för hans egna ointecknade reverser, deribland af br G. Westman i Jönköping för en å tiotusen riksdaler, till gäldande hvaraf lösören blefvo tagna i mät. Ändtligen den 7 December 1867 kom förlikning . med Frick tffl stånd. Denna, undertecknad honom, Fr. Holm och Ahlström i vittnens närvaro, innehöll bland annat, jemte det Frick godkände den till Fr, Holm exekutivt försålda andelen af Stafsjö egendom, att alla mellan Frick, Fr. Holm och Ahlström uppkomna och Pp myndigheters gen beroende tvister sknlle anses bilagda. ya tvister, som kunde uppstå, finge endast afgöras genom ömsesidigt af Frick och Fr. Holm tillkallade kompromissarier. Att förlikningen äfven gällde de rättegångar, Frick förr eller senare anställt, har ban vid Stockholms rådhusrätt medgifvit. Ett inför Nyköpings rådbusrätt afbördt vittne har ock intygat, att vid förlikningstillfället Fricks skuld blef till parternas inbördes belåtenhet i det närmaste till siffran bestämd. Detta oaktadt har Frick upprifvit den ingångna förlikningen för att åter hängifva sig åt sin procegslystnad, denna kanske ej Titet närd genom råd och dåd af en viss grosshandlare och ri dare, som köper Fricks andra hemman och betalar dem med deras skogar. Så har Frick tid efter annan med rättegång vid domstolarne ömsom i Stockholm, Nyköping och Norrköping hemsökt än Joh. Holm . och kuratorerna i dennes konkurs, än äfven Fr. Holm och Ahlström, än sg af Sandeberg, jemväl äfven flera, hvilka med allt skäl kunnat sägas icke haft med saken det ringaste att skaffa, allt till utforskande af den i Fricks öreställning, som blifvit fix, högvigtiga omständigheten, huruledes hans omslagerevers af den 3 Augusti 1860, såsom det heter, kommit i omlopp, en omständighet, hvilken dock för Frick thy förutom bör vara nogsamt känd. Men Frick åtnöjer sig ej med att fordra omslagsreversens återställande; han rev desslikes sina vederparter för svekfull och bedräglig åtkomst af omslagsreversen samt yrkar derför å dem det i gtrafflagen utsatta strängaste ansvar. När och hvar Frick ämnar sluta sin rundresa till Sverges domstolar, vet man ej; men hvad man bör taga för gifvet, är, att en gång skall på honom besannas: tant va la crucke a Ceat —— Efter hvad ofvan blifvit i enlighet med bandlipgar och fakta ådagalagdt, lärer en hvar oveldig kunna inse, att Frick sanpfärdeligen ingenting har att beklaga sig öfver. Om han fullgjort sin i köpekontraktet vid handeln af Stafsjö egendom åtagna förbindelse att infria det i egendomen intecknade skuldebrefvet å sjutiofemtusen rdr, jemte. Fr. Holms omslagsrevers å enahavda summa, hade hvarje anledning till tvist varit undänröjd. Icke destomindre har Frick fått af Fr. Holm röna ail den konsideration -och fördragsamhet, som rimligen kunnat begäras, i det att Fr. Holm, ej blott mer än en gång tagit initiativet till vänligt biläggande af deras stridighet,utan äfven med affårens uppgörande beviljat Frick det ena anståndet efter det andra. Sådant lönar åter Frick med, bland andra bragder, som utgöra föremål för särskild rättegång, hvari han är svarande part, att företaga stämningspåståenden af ofvan beskrifna art. Det är Frick sjelf, som, förmodligen för att framstå i martyrens ljus, sveper sin famös vordna omslagsrevers i ett visst mystiskt dunkel. Man känner dock nu rätt väl den Frickska omslagsreversens bana. Den har i stället för F. Holms omslagsrevers blifvit lagd till det hos J. Holm redan 1858 möt inge af det intecknade skuldebrefvet up tagna lån sjuttiofemtusen rdr och derefter då FE Holm nödsakats för omsättning deraf upplåna hos bolaget Michaelsson Benedicks femtiotusen rår, öfvergått till samma bolag; den bar vidare åtföljt Michaelsson Benedicks mot F. Holm för berörda omsättningslån anställda lagsökning och sedan F. Holm guldit detta lån, omhändigats af denne. Men sålunda vorden rättmätig innehafvare af dem Frickska omslagsreversen, jemte tillhörande hypotek, har F. Holm tvifvelsutan varit fullt befogad utsöka reversens hela OM med ränta, ehuru han inskränkt sitt kraf till femtiosextusen rdr. Hvarken omslagsreversen eller det hypotiserade intesknade skuldebrefvet hafva emellertid någonting inbragt. För blott en-obetydlig del af sin på inteckningar grundade fordran har F. Holm lyekats blifva betäckt till följd af dem med Frick träffade förlikningen. Fricks ekonomiska ställnin har derigenom, att hans omslagsrevers varit, hva han kallar, atelöpande, ingalunda, oaktadt allt skrik derom, blifvit svärare eller sämre, fast mindre söra han redan genom gjelfva köpekontraktet hade förbundit sig ansvara för det intecknade skuldebrefvet å gjuttiofemtusen rår och dessutom var af fastigheten egare. Hans omslagsrevers måste betraktas som ett, om än i sig gjelft temligen betydelselöst likväl inseparabelt bihang till ypoteket, så länge detta icke blifvit infriadt, och det senare har ejbeller någonsin blifvit från den förra skildt. Derföre uppdök alldeles icke, mot hvad i referatet blifvit antydt, den Frickska omslagsreversern somm sjelfständigt fordringsbevis. Den i referatet förespeglade risken att utställa omslagsrevers, utan att betrygga sig för faran, att hypotek och omslagsrevers åtskiljas, har ej varit för handen i förevarande fall, hvilket således utgjort ett mindre lyckligt valdt exempel tiv gtöd för den sats, som ulle bevisas. Radamanthus.