Aftonbladet – 8 juni 1869, sida 2

dalen, hvari han berättar, att från hösten hoppas han, att skolan skall kunna meddela sina lärjungar undervisning i svenska. Lycka till, och måtte exemplet finna efterföljd vida omkring! Som jag har sett, med hvilket intresse Aftonbladet har framhållit folkskolans vigtiga sak, torde det kanske gå an att med detsamma meddela något mera af hvad brefvet innehåller om det här gjorda försöket. -Det, yttrar brefskrifvaren, hvari denna skola öfverensstämmer med alla andra af detta slag, går jag för korthetens skull förbi. Skolgången varar i två halfår, som begynna den 14 Oktober och sluta den 14 April. Första halfåret var skoltiden 5 timmar dagligen, det sista 6 timmar. Hädanefter skall den alltid bli 6 timmar, kanske mer. Dertill kommer en timme kroppsöfningar, i hvilka dock som oftast blott den ena hälften för hvarje gång kan deltaga. De båda klasserna gossar äro förenade till en under de historiska lektionerna; i naturämnena och de flesta biämnen äro de deremot hvar för sig. Såsom vid andra sådana skolor är historia, isynnerhet äderneslandets, det första ämnet. Mera vigt än annorstädes lägges här på naturämnen och jordbrukslära. Det finns nemligen tre lärare, af hvilka hvar och en har lika mycket af skolans tid att förfoga öfver, och en af desse har väsentligen med de sistnämnda ämnena att göra. Undervisningen i modersmålet är delad mellan landsmål-och bokspråk; man läser begge språken och skrifver begge. Undervisningen i att skrifva landsmålet tager sin utgångspunkt från gossarnes eget bygdmäl, hvilket de i början skrifva alldeles efter uttalet. Småningom närmas detta derpå till normalspråket (landsmålet). I undervisningssättet är här den olikheten från de grundtvigianska skolorna, att vi begagna boken något mera. Afven vi berätta för gossarne nästan allt hvad de skola lära; men de ha sina läroböcker, och efter dessa förhöra vi dem nästa dag i hvad som berättades den föregående dagen. j