Aftonbladet – 5 juni 1869, sida 2

b e Å ) 5 I ten, och Cochin, den på en gång klerikale Toch af regeringen gynnade. Prestpartiet är I mycket mäktigt inom sjette kretsen, der de legitimistiska gräddan flyter ofvanpå. Cochin lär föröfrigt en aktad filantrop, men han är I klerikal till sina åsigter och oaktadt det nyssi nämnda starka fromleriet inom denna val Ivar ej närvarande på mötet, men hade flera i vänner der, som med ganska kinkiga frågor I sökte att snärja Jules Ferry. Denne lät dock licke snärja sig. Han visade stor parlamenI tarisk takt, engelsk-parlamentarisk höll jag 1i sitt väsende, om också med något fransk I liflighet understundom. Efter all sannolikhet I blir han vald. I fallständig öfversigt af den derigenom uppi komna situationen. Att regeringen emellertid ;ehöfver. Innan nationen lärer sig inse huru jna kadliga dessa ytterlighetens och ytlighetens fle nän äro, får friheten ingen fast fot. m Det var derför obehagligt, att på valmösä et i Gymnase Sorbonne höra huru Roche-m orts vänner lyckades framställa honom som m n nationens man, under det Jules Favresitil örsvarare läto öfverflygla sig af de många b raserna. hi Jag har på samma gång sökt skildra si-sl uationen i andra, femte och sjunde valkret-m arne, emedan det är i dessa, som sociali-ef terna tyckas vilja taga herraväldet, hvilketim onekligen är det mest anmärkningsvärda af3 len valstrid, som ännu pågår och hvilken u skall afgöras om söndag och måndag. p Skulle äfven dessa utopiernas män, hvilket jag dock icke vill tro, dessa på allt po-(la itiskt förstånd tomma fantaster vinna fram-h sång vid detta tillfälle, så behöfver man vällu icke derför misströsta om sanningens och!C frihetens slutliga seger. Denna framgång I skulle naturligtvis vara särdeles välkommen S på ett visst håll, för att få anledning attlo riktigt dugtigt skrämma upp dem som frukta e för röda spöket, och egendomens delning samt derigenom vinna anledning till nya mått f och steg mot friheten; men icke kan ett så-d dant sakernas tillstånd länge bära sig. Helale nationen består väl icke af endast galna so-lh cialister eller skrämda småborgare, hvilkas ; a a hår resa sig af fasa under nattmössan. Vi hafva ock annat folk i Frankrike, män med förstånd och praktisk blick. Det är på dem yi förlita oss. Att socialismen nu så käckt reser hufvu-l det, öfverraskade oss väl ej så litet i början, r men vid närmare eftertanke finna vi det helt s naturligt. Ywvtrandefriheten, samlingsfriheten lg och hvarje slag af den nödvändiga :friheten lt har så länge varit undertryckt, att de krafter, som verka i det mörka, haft fullkomligt: fritt spel. Kejsardömet har icke fördragit ! någon offentlig diskussion. Huru kan man då ! begära, att folket skall kunna skaffa sig någon t kännedom om hvad som är praktiskt eller ( icke? När de gamla socialistiska partierna, ! som finnas qvar sedan Julimonarkien och republiken 1848, och hvilka ingenting lärt och ingenting glömt, slutligen begagpa sig af till-: fället för att fiska i grumligt vatten, så blir : det tyvärr massan af folket, som nappar på kroken. Denna massa är nog litet upplyst för att på detta sätt låta fånga sig. Men, l kan man fråga, huru komier det sig att socialisterna ej begagnade sig af valen år: 1863, för att ej tala om år 1857? Helt enkelt deraf, skuile jag tro, att missnöjet med kejsardömet då ej ännu växt till så storartade proportioner. Folket har fannit, att del granna löften, det erhållit af kejsardömet, alldetes icke blifvit uppfyllda. Det vänder sig derför åt annat håll. Socialisterna begagna sig af tillfället, locka med guld och gröna skogar, i hvilka honingsfloder sägas flyta, och då skall väl den oupplysta delen af folket försöka sin lycka på det hållet... Jag finner saken mycket förklarlig och hänför alltsammans till bristande upplysning och bristande frihet. Låt fribeten komma på fullt allvar och låt oss få en verklig folkundervisning, så blir det nog snart slut med socialisterna, despotismens bästa bundsförvandter. I sjette valkretsen försiggår en annan strid. Der är fråga om klerikala och icke-klerikala. Det är den enda valkrets, i hela Paris, der denna fråga uppstått. Afven i den kretsen har jag i desssa dagar besökt ett valmöte, som hölls i danslokalen; Pre-aux-Cleres vid Rue du Bac. Der var en talrik och lifvad samling, Ernest Picard var valmötets ordförande och helsades med lifliga applåder af de närvarande. I denna krets stå nu emot hvarandra Jules Ferry, den liberale kandidsflesta andliga kongregationer, kloster och fromma inrättningar befinna sig och der den krets, tror jag ej att han får majoritet. Han på att säga, och han ser också ut mera som en engelsman än en fransman. Han tyckes våra några och fyrtio år, kanske närmare femtio, och har den engelska tvärsäkerheten Jag anhåller att i mitt nästa bref få sysselsätta mig med de utsigter, som här diskuteras i afseende på regeringens blitvande hållning, men man bör kanske ej alltför mycket inlåta sig på den frågan, förrän valen definitivt äro slutade och man kan: få en befinner sig i en besvärad ställning, är ganska säkert. A. EEE AEA Afsked. K. M:t har i går på gjord ansökning beviljat andre landtmätaren i KriO. Gustafsson afsked.