Aftonbladet – 4 juni 1869, sida 3

Article Image
BLANDADE ÄMNEN. Amerikanskt. Tidningar i allmänhet söka merändels att för afdelningen under strecket för skaffa sig romaner af spännande intresse och i flere länder lägges särdeles an på romaner, der skäl mar, mördare och giftblandare äro de agerande ersonerna, och en dylik anläggning skall, efter vad det säges, aldrig förfela syftemålet, hvilket naturligtvis är att förskaffa läsarinnorna full valuta i stället för de långa ledarne och andra tråkiga artiklar, som de aldrig läsa. I Amerika har man hittills nöjt sig med ett urval af det mest infernaliska, som den franska bokpressen haft att erbjuda, men det går numera ej, man måste skaffa sig något annat och man besluter sig för inbemskt fabrikat, — inhemskt fabrikat af rafflande beskaffenhet, hvad det vill! En tidningsutgifvare i Newyork har sålunda för kort tid sedan tillbjudit den person ett khonorar af 1000 dollars, som kan lemna honom en följetong för hans tidning, fom vore så spännande att den komme håren att resa sig på hans hufvud. Tvenne kolleger, hvilka förmodligen fröktade för att det höga honorariet skulle kunna uppmuntra den amerikanska uppfinningsförmågan att verkligen frambringa ett epokgöranrde arbete i den mest fasaväckande genre, vord Claka nog, att upplysa sina läsare, den ene, om att den 5å tycket lofvande redaktören var helt och hållet flintskaltig och den andre, att redaktören — saknade hufvud. — En hyg lig domstol. I Hawford, en stad i Maryland, blef nyligen en ung dam, miss Martha Cairnes, hvilketi fär ahklagad att hafva med berådt mod skjutit sin älskare, gom icke uppfyllt ett till henne gifvit äktenskaplöfte, eftet fere dagars förhör inför domstol af juryn förklarad oskyldig och ställd på fri fot. Under hela ransakningen befann sig den vackra förbryterskan aldrig inom lås och bom, ty hon hade gifvit sitt bedersord att iske letinä staden, och dessutom ansågs stadens i flera afseekdeh bristfälli a fängelse icke anständigt nog för den skönä. Galanteriet hos domstolen gick till och med så långt att defi genom, en elegant klädd sheriff lät afbemta henne från hötellet der hon bodde och, efter förhörets slut åter hemföra henne. I sessionssalen syntes hon vanligen i rik toilettö vid er artig fjetistemans arm, som med det förbindligaste teende ledsagade henne till de anklagades bänk och för fivarje gång tog afsked af henne med en ceremoniös bughing. På promenaåen, i hotellet, och med ett ord öfverallt der hon lät se sig, utgjorde den unga damen föremål för den största uppmärksamhet och de varmaste symatier. Kfter sedan hon blifvit frikänd hade hon ullståndiga mottagningar i sitt hotell. Stadens honoratiores kommo för att lyckönska henne, och å aftonen den dag hon blef förklarad oskyldig, hölls såväl för henne som för den hyggliga juryn ypperliga serenader. — Peabody, den bekante amerikanske filantropen, som gifvit hundra millionem dels för de fattige, dels till välgörande inrättningar, Jemnar i morgon den-5 Juni, sannolikt för alltid, London, sedan aftagande krafter vändt hans tankar på fäderneslandet. Hans staty, at inondons börs besluten att resas i den engelska hufvudsvaden, är i det närmaste färdig: — Varning för sömmerfskör: Såsom bekant är, taga sömmerskor och öfver hufvud hvar och en, som mycket sysselsätter sig med att sy, ofta tråden i mun och låter den länge vara i beröring med saliven. Huru skadlig denna vana är, torde inses deraf, att det enligt undersökning blifvit bevisadt, att det i svart sysilke finnes närmare 18 proc. blyoxid. I många af Tysklands, Belgiens, Frankrikes och Schweiz fabriker impregnerar man nemligen sysilket med ett blysalt ör att göra det tyngre. Det är således ganska vigtigt att härpå deras fästa uppmärksamhet, som handterasysilke. — Ett testamente. För kort tid sedan dog i Berlin en ganska välmående man, som i sitt testamente hade föreskrifvit att hans begrafning skulle försiggå på det allra enklaste sått. Detta var så mycket mer oförmodadt, som den aflidne varit medlem af tvenne begrafningskassor, af hvilka det ålåg hvar och en att utbetala 100 rdr till begrafningsomköstnaderna. Testamentet innehöll likväl

4 juni 1869, sida 3

Thumbnail