Aftonbladet – 4 juni 1869, sida 3

TIO avL Ulla på UTLLG VICOA Alldlve Rättegångs-. och Pollssaker. Stöld från pantlånare. Den 21 sistl. Februari föröfvades en djerf stöld hos pantlånaren Svensson, som har sitt lånekontor i huset n:r 6 Bollhusgränd, dervid största delen af de hos honom pantsatta effekter bortstals. Tjufvarne hade medelst begagnande af falsk nyckel beredt sig tillträde till 1okalen. Såsom delaktige i stölden äro häktade hustrun Sara Tagerqvist, smedsarbetaren J. E. Tillman, f. drängen A. P. Svensson och Carl Svensson, hvilken senare efter den skedda stölden blef afsänd till Göteborg, för att der söka sälja det stulna. I Göteborg blef han likväl tagen i förvar och hitkom för några dagar sedan med fångskjuts. Häktade Tillman hade inledt bekantskap med pantlånaren Svenssons piga och, utan hennes vetskap, kommit i tillfälle att taga afttyck af nycklarne till kontoret, hvarefter nycklar förfärdigades och hela sällskapet den ofvannämnda aftonen föröfvade stölden, Polisförhör kommer att hållas, så snart rapport om förloppet binner att uppsättas. — Rättegång mellan grefvarne Hasiltons fortringseqare. Assessor Varlheim Gyllensköld har till dotnhafranden i Siende härad inlemnat följande stämningsansökan : i Då herrar brukspatronen grefve Malcolm Hamilton och öfverstelöjtnanten grefve Hugo Hamilton vid gafrmanträde med sina fordringsegare den 10 Dec. 1864 för dem föreslogö, att genom administratorer, som fordringsegarne borde utse, låta utreda bemälde grefvars affärer, inleddes dettå försläg ef grefvarne Hamilton med det förklarande, att då de under ei längre följd af år haft sina affärer gemensamma, de ansågo Big lika ansvarige för samtliga skulderna, hvilka följaktligen borde af deras samfälde tillgångar gäldas. De vid sammanträdet fillstädesrarande fordrihgsegarne, innehafvande förbindelsöt af dels grefve Malcolm och dels frefve Hugo Hamilton, antogö fetiöin gemensamt eslut förslaget om administration och utsågo administråtorer samt meddelade dem instruktion, utan att något bärvid förekom; som antyder, att fordringsegarne icke delade grefvatrne Hamiltons möning, att tillgångar och skulder vorö gemensamma. Eliurti beslutet icke innehåller något uttryckligt gillande af dentä neninga anse vi likväl, att då grefvarne Hamiltons framslällnitig lemnats titan gensägelse och beslutet om administrätion grundats på dönsathma, denna bör för fordringsegarne vara lika bindande, soft hade den blifvit uttryckligen godkänd, äfven i fråga om gemensamheten i tillgångar och skulder. Denna uppfatthibg Finner äfven etöd deraf, att under administrationens fortgåbg satntlige fordringsegarne gemensamt handhaft angelägenheterna, hvilket icke bort kunna ske derest man ansett hvardera grefvarne Hamilton vara ansvarig för viss gäld och egarå af vias del af egendomen. I enlighet med verkliga förhållandet, sådant det var allmänt kändt, måste således grefvafne Ha fniltong fordringsegare anses hafva förenat sig off att förklafä, det srefvarne Hamilton bedrifvit sin affärsverksamhet i bolag OCH ätt deras skulder såsom tillkomne i och för den gemensamma allärsverksamheten, skulle betraktas såsom bolagets gäld, hvilken borde äl böltgets egendom godtgöras. Åf sakens natur följer, att då denhå gäd skall af bolagets tillgångar betalas, det icke inverkat på betalningsrätten om båda eller endera af bolagsmänneh genom utgifvande af förbindelse godkänt skulden Ener dm den ehe bolagsmannen skrifvit borgen på den andres förbibilslse; Häraf följer vidare, att de fordringsegare, som på silia föräringsbevis bafva endast endera af grefvarne Hamiltons int; böra vid utdelningen af den genom administratoierna röaligerade gemnensarma egendomen åtnjuta lika rätt med dei Som häfra bådas namn. Vid sammanträde med fordringsegafhe Gen 80 sistl. Januari, då fråga uppstod om grunden för utdelning; har emellertid enighet icke kunnat vinHås för nämhde meniäg, utan den åsigt sökt göra äig gällande, att de fordrihgsögare som hafva båda reivärng Hamiltons narin; skölle egå rätt till utlelning för hvartdera namnet. Della åsigt, för: närmande för oss, som innehafva förbindelser med endast ett f namnen, kunna vi icke godkänna; — utan yrka vi, att, i enlighet med hvad ofvan är anfbördt samt på de skäl vi ytterligare kunna förebrihga, 0s8 fhå tillerkännas rätt, att för våra fördring: r; grundande ig på förbindelser af enHbrä tbiat orefvatne Hawilton; uti deras till administration afträdde tiligånga: tåga ttdeliög efter den grundsats, att alla grefvarne Hamiltons för: dringsegare, ehvad de på sina fordringbevis hafva båda eller endast ettdera af grefvarne Hamiltons Hatnh; skola åtnjäta lika rött. — Prejud Sköfde ån 2 Juni, Sedan kronolänsman C. Carlberg vid Kåkinds häradsrätt yrkat ansvar å landtbrukaren A.P. Svensson på Rin: kabäck för det han, som är bränvinsbrännare, stundom till grannar utlånar bränvin, samt häradsrätten; gom ansåg att då lånet med annat bränvin terbetaltes, detta vore att hänföra till byteshanel, genom utslag den 23 December 1868 dömt Svetisson att härför böta 30 rdr samt utgifra tätskänkningsafgift med 40 rär: så har Göta hofrätt, der Svensson ansåg sig befogad anföra besvär, gehom utslag den 26 sistl. Maj sig utlåtit: att enär klagandens åtgärd att ttlimna bränvin; hvilket skulle i vara af samma slag återgäldas, icke är att anse såsom byteshandel med bränvin, utan utgör Förosräckniag ac sådan vara, men dylik försträckning, enligt K. förordningen den 26 Oktober 1866, icke är förbjuden; thy pröfvar hofrätten rättvist att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, klaganden från påföljd af åtalet befria. — Nitroglycerinförgiftning. Från Nora skrifves: Den 4 sistlidne Maj afled bergsmannen Joh. Pet. Pettersson i Bepvgtstorp under omständigheter, som gåfvo anledning förmoda att han aflidit i följd af förgiftning. Dessa, äfvensom rykten, att han skulle af annan person Nitvit bibringad förgiftet, föranledde till förordnadde för provincialläkaren, att å Petterssons döda kropp förrätta medikolegal besigtning och liköppning, hvilken egde rum en 14 i f. m. Dervid befanns magsäcken innehålla en grumlig vätska med talrika oljaktiga droppar, hvilka, vid anstäldt-prof medelst hamarslag, exploderade och befunnös utgöra sprängolja (nitroglycerin); och afgaf obduktionsförrättaren det utlåtande, att P:n genom förgiftning med vitroglycerin ljutit döden. Med anledning häraf förevar i lördags undersökning härstädes vid häradsrätten, dervid Petterssons enka, barn och fader, jemte åtskilliga andra personer, som inkallats, för att i saken höras, närvoro; och berättades dervid, att P:n, efter det han kl. 8 på morfonen gemensamt med sin fader och barn intagit rukost, utan att då klaga öfver något illamående, begifvit sig till skogen för att laga en gärdesgård samt vid 11-tiden hemkommit och lagt sig på går