Aftonbladet – 3 juni 1869, sida 3

i , TY nu 1 Buropa Intager eri annan ställning ä förr. Man må också erinra sig, att stä derna hafva betydliga direkta fördela af garnisonerna. varför sända de eljes hvarje år petitioner till krigsministern ör att erhålla garnisoner, och hvarföre till erkändes staden Luxemburg en godtgö relse af 140,000 francs för fästningen raserande? Jag förordar derföre på det en ständigaste ett från riksdagens högra sid framkommet förslag att införa den militär: skattebefrielsen i alla förbundsländer. Dett: erkejunkerliga tal helsades naturligtvis me stormande bifall från högern. Under de fortsatta diskussionen upplyste förbundskom missarien Puttkammer, att förbundspresidie fasthölle den grtndsats, ätt frågan ej kund afgöras af riksdagen allena, hvarföre han bac församlingen tillbakavisa alla förslag för elle emot samt öfvergå till dagordningen, hvilke ock skedde. i Vid riksdagens sammanträde sistlidne lör dag förkastades regeringens förslag om för höjd skatt på bränvin med 205 röster mo 15. Bland de 15 som röstade för voro prin: Albrecht, ministrarne von Heydt och Mishle saitit generalerna Moltke och Steinmetz. Såsom redan genomi telegrafen är kändt, harregeringens förslag om skatt på börsaffärer och malt vid sammanträdet i tisdags rönt sam: mä öde: Grefve Bismarck hat insjuknat i höftvärk SPANIEN. Vid cortes sammanträde den 29 Maj lemnade finansministört Fignerola, såsom svar å en interpellation, det meddelatide, att exdrottning Isabella stode i en personlig skuld ä 36 millioner realer till statskassan. I sammanliadg kärmed omtalade ministern Zorilla, att under den störtade regeringens tid 745 taflor af högt konstvärde försvuänit ur de offentliga museerna. Dessa förklaringar väckte största uppseende, och cortes beslöt nedsättandet af ett utskott, hvilket skall på det nogaste granska alla hatidlingar från föregående finansministrars tid, hvilka röra förvaltningen af statens egendom. Efter förhandlingarne om författningen ha cortes diskuterat förslaget om upphäfvandet af stätens monopoler å tobak och salt, hvilket antagits. Monopölet å tobak skall upphöra den 1 Januari och det å salt den 1 Juli 1870. Staten kommer att sälja sinä saltverk, undantagandes dem i Torrevieja, Alfaquös (vid Tortosa), Imon, (i Guadalajara) och på ön Formentera. ÅA utländskt salt ägges en införseltull af 13 realer pr metrisk centner. Efter cörtes antagande af monarki såsom Spatiiebs statsform hafva republikanska föreningar bildat sig i Arragonien; Catalonien, Valencia, Andalusien, Estremadura och Murvia, hvilka satt sig i förbindelse med repuylikanarne i riksförsamlingen och tillställt lem adresser, innehållande tacksamhetsbetyselser för deras uppträdande met återinföandet af konungadömet. GREKLAND. Vi omtalade för någon tid sedan, att man vå senare tiden i Grekland börjat fästa uppnärksamheten på nyttan af en kanal genori väset vid Korint. Denna fråga har nu tagit ett stort steg framåt, i det Ferdinand Lesseps, vilken, som bekant, haft så stor inverkan vå anläggandet af Suezkanalen, förklarat sig villig att leda arbetet vid förstnämnda kanalbete. Det är isynnerhet de österrikiska ch italienska hamnarne vid Adriatiska hafret: Triest, Cattaro, Ragusa och Spilatro å na sidan samt Venedig, Ancona och Brindisi . andra, som skulle få nytta af Korintkanaen, emedan man skulle bespara sig den långa mvägen kring Peloponnesus och slippa den esvärliga seglatsen kring Kap Matapan, wvarest vanligen stark blåst herrskar, hvilen försenar fartygen. Det är dock isynerhet för de adriatiska hamnarnes förbinlelse med Smyrna och Konstantinopel som n kanal genom Korint-näset skulle bli af tor vigt, ty för vägen från Adriatiska hafet till Egypten skulle den blott bereda ringa ördel.. För Österrike, hvars uppmärksamhet edan riktats mot Orienten genom det företående öppnandet af Suezkanalen och de påänkta turkiska jernvägsanläggningarne, är rågan om en kanal vid Korint af särskildt ntresse, alldenstund dess hamnar vid Adriaiska hafvet skulle i den nämnda grekiska analen få en mäktig bundsförvandt i den tora konkurrens, de ha att bestå med Mareille hvad skeppsfarten och handeln på myrna, Konstantinopel och Svarta hafvet ngår. Många tecken tyda på, att Österrike örjar inse, att ett rätt begagnande af dess tällning till Orienten är det bästa medlet ör detsamma att uppnå en aktad och mäkig ställning i Europa. Nu beror det på, vilka vanskligheter en kanalanläggning vid orint har att öfvervinna. Afståndet från en innersta punkten vid Korint-bugten till almaki vid Egina-bugten utgör blott en vil. Marken, hvilken består af kalksten, eser sig på det högsta stället 150 fot. Icke ingt från den bekanta Isthmosmuren finnas pår efter en kanalanläggning, som härstamar från forntiden. Omkostnaderna för kaalen beräknas till 20 millioner francs, och san har fästat uppmärksamheten vid, att de artyg och maskiner, som användts vid Suezanalen, efter dennas fullbordande skulle unna fås för jemförelsevis godt pris, likasom fven en del af Suez öfvade kanalgräfvare unde komma det nya företaget till godo. TURKIET. Till Jaffa väntades, enligt bref från Kontantinopel af den 18 Maj, ett franskt ångurtyg, som för en del judiska familjer från ;uropa, hvilkas afsigt är att bosätta sig i alestina. I Paris finnes ett sällskap, som rbetar för Palestinas kolonisation genom juiska invandrare. Detta sällskap, som till itt förfogande har en fond af 100,000 francs, ar utsändt de nämnda familjerna.