Aftonbladet – 2 juni 1869, sida 2

Scenen vid Odeon återfann jag senare på aftonen flefstädes i Paris, och man var sannerligen ej heller likgiltig på den eleganta verldens cafeer vid Boulevard des Italiens, om man också icke gick så ursprungsfriskt tillväga som i Qvartier-Latin. cOrlcanisterna äro slagnan, hette det da-! gen derpå i Paris i vissa kretsar, och detta utrop har sannolikt upprepats sedermera i hela Europa. Tillåt mig invända, att orlcanisterna hafva sannerligen icke på länge utgjort något parti. Thiers är alldeles icke omtyckt i sin egenskap af orlcanist, om man numera ens kan kalla honom så, utan derför att han inom, lagstiftande kåren talat för kontroll öfver regeringens handlingar och nu nyligen förklarat att endast en regering som den nordamerikanska är passande för vår tid. Ej må man kalla Cazimir Perier, Prövost-Paradol och de andra strängt konstitutionella männen just för oritanister, om de ock uti Jalimonarkien se den bästa statsformen. Om orlös er slagna, så har det skett långt före dessa dagar. Frankrike harickenågon förkärlek för familjen i Twickenham. Frankrike vill framåt, och som Thiers under senare tider verkligen visat sig vilja vara sitt fädern hjelplig med den saken, så rösta, de liberala på honom. Om Casimir Perier, Prevost-Paradol och några andra af samma skola icke blifvit valda, kommer det sannolikt af att deras liberala åsigter äro tillräckligt kända, eller ock deraf att dessa åsigter ej anses tillräckligt prononcerade i en tid, då man vill på pricken veta hvar man har sin man Jag anses måhända alltför djerf, om jag uttrycker den meningen, att det sannolikt är af samma orsak, som Jules Favre och Garnier-Pages ej erhöllo en stor majoritet, men den meningen har dock skäl för sig. Beklagligt vore, om de begge nämnda kandidaterna ej ginge igenom den 7 Juni, ty de represeatera den honnetta republiken, men mången tycker dock att de numera äro ljumma. Det är just det anmärkningsvärda och som kan gifva oss åtskilligt att tänka på. Nationen anser s höfva något annat n hittills för att bekärapa allenastyrandet, någonting bestämdare och kraftigare, och då kastar ett stort antal sig tyvärr på socialismen, hvilken de okunniga inbilla sig vara friheten, då den i sjel!va verket är despotismen. Jag anhåller att få försöka något närmare utreda detta vigtiga ämne i mitt nästa bref, då jag äfven torde få tillfälle att meddela åtskilligt om de nya vaiförberedelserna, om den fortsatta striden mellan Thiers, Devinck och dAlton Shåe samt om Cantagrel-Rochefort, de tu äro nu ett, och Jules. Favre. Ett stort antal studenter och underläkare vid de offentliga-sjukhusen hafva Inppmanat sina kamrater, valmän i sjunde I kretsen, att vid omvalet rösta på Jules Favre. 4. P. BEDRE