Aftonbladet – 31 maj 1869, sida 2

lott vara ett brott, utan en dårskap; den le llmänna meningen skulle bryta stafven öfver It em, som försökte något sådant, och armån,f. om är orubblig, skulle snart förskingra upp-!S orsmakarne, Det revolutionära partiet äm ar icke heller lefverera släget på gatörnä; tan råknaf på, alt kejsardömet skall söka in tilläykt i fraktans och reaktionens föransade läger och reducera sig till ett paris obetydliga dimeasioner. Den revolutioära demokratien skulle då ställa sig ispöten för den literala röre!sen, samla alla frakisner af oppossitionen under: sin fana, beverrska henne genom sin dumdristighet, rycka ls ienne med sig i sitt stormanlopp, och när len förmedelst Paris diktator hade underwufvat henne, skulle den från alla sidor o wvärfva det vanmäktiga och isolerade kej ardömet. Denna beräkning skall likväl gå om utet. Kejsardömet hyser tillit till sin styrka, det har i kejsaren en suverän, som alltid iktigt har uppfattat tidens kraf på reformer, och det skall icke skilja sig från den allnänna möningen. Der landet är, bör regegen också vara, och landet tillhör frih en. Det liberala kejsardömet bör der oefästa sig och utveckla sig gent emot Tevojutionen, som har segrat i Paris, men blifvit förnekad af det ofantliga Aertalet äf valmän Frankrikes Det praktiskt demokratiska partiets uppfattning af valresultaterna uttalas i följande artikel i Siecle: : : Med den fullkomligasts ördning har det suveräna fölket afkunnat sitt verdiet. I dagl. nna vi resultatet af valen i hela Frankrike. Befolkningarne i Paris och i departementerna ha genom sin värdiga och lugna hållning ännu en gång visät, att de voro mogna för den allmänna rösträttens utöfning. Hvilken lysande vederläggning har icke sålunda gifvits åt de uppskrämmande rykten, som förutsade oroligheter och till och med upplopp! Vågar man då ännu efter detta påstå, att det franska folket icke är i stånd att fullgöra sina pligter, att utöfva sina medborgerliga rättigheter? Tio millioner valmän hå nyss besvarat dehna inening genom att rösta såsom män, de der för lävge sedan blifvit förtrögna med det politiska lifvets alla förrättningar. Detta faktum är ett bindande bevis. Vi hoppas, att det skall inverka på redligt och förståndigt folks sinneh. Det beror isynnerkel af dem, om Frankrike skall i Europa taga försteget för de fria folken; men för att komma derhän, måste de förskräckte fatta tillförsigt och icke lägga hämsko på vårt lands ädla rörelse i fra åtskridande riktning. Vi, som hysa förtro-! ende till nationalverdictet, äro för vår delj lyckliga öfver att kunna konstatera, att från denna stora oberäkneliga valkorporation en imanifestation utgått, hvilken i sin belhet är gynnsam för demokratien, freden och friheten. Om vi ha haft den Iedsnaden, att ryktbara namn, burna af sådana rediiga och förtjenta män som Carnot, Glais-Bizoin, GirotPouzol m. fl., för ögonblicket försvinna från lagstiftande kåren, så ha vi åtminstone den trösten att icke se någon enda officiel kandi-; dat vald i Seinedepartementets nio valkretsar. I provinserna, der förvaltningen har: gifvit det sorgliga skådesvelet af mindre hederliga manövrer, öfver hvilka dea nya kam-; maren eger rättighet att fälla sin dom vid: fullmakternas granskning, i provinse ; vi, har oppositionen vid sidan af luster äfven vunnit partiella fördelar, som: skola öka de sjeitständiga representanternas: antal. En af våra medarbetare uppgifver i dag namnen på och antalet at oppositionens nya rekryter. Efter att ha tagit kännedom om denna lista, tro vi, att de, som till trots; för fakta envisas att tvifla rå oppositionens framgång, slutligen skola få ögonen öppna för siffrornas bevisning. Nu fråga vi alla opartiske, om denna obestridliga tillökning, för hvilken man har det suveräna folkets valverdict att tacka, icke förlänar omröstningen den 23 och 24 Maj en väsentligen liberal betydelse. Utvisa icke för öfrigt valen i de stora städerna, der upplysningen är mera spridd än på landsbygden, tydligt den demokratiska karakteren I denna lika fredliga som lagliga demonstration, som isynnerhet är riktad mot den personliga regeringen och mot dem, som under förevändning att vilja sammanviga friheten med despotismen erbjödo sig att vara de politiska mäklarne i denna besynnerliga förening? Men oppositionen i vårt land tillåter verkligen inga andra förbund än mellan rätten och friheten. a cam PM MN