mm ————.n.n.w—nZ;öz:mmpmemms-ooo vit sitt ord på att dölja en hemlighetsfull tilldragelse och att inte yppa den för någon, inte ens för den hon älskade... Detta ger ämne till en hop missförstånd... om hennes fästman. .. Dumheter! ja, romaner äro blott till för dumheter! — Hennes utkorade åtminstone innde ju vara säker på att likasom hon respekter. 1e det ena löftet, så skulle hon också spektera. respektera det ndra. . Jan, sade Selma godt, men utan invecklingar och missförstånd kan von författare åvägabringa tre digra volymer. Men lemna nu boken, jag är afundsjuk på allt hvad som utom mig kan väcka ditt intresse. Så lydig och snäll du är... Det är allt klokt af mig att jag ifrån början tog tyglarne... Kom nu hit och sitt hos mig. Ja, nu har jag det riktigt godt. Vet du hvad jag funderar på, Selma? Jo att söka stadsläkaretjensten i W. Men en sak först, min älskade, vi skola en af dagarne byta ringar. Nej, ack nej! Jag förstär inte din motvilja härför. Rent ut sagdt, man undrar öfver att jag springer hit så mycket och du kan bli klandrad. Men jag vill ha min lycka i fred — på allt sätt i fred — och hon såg med ett bortskämdt barns min på honom. Just derföre skola vi eklatera vår förlofning — jag känner verlden och den läter dig inte ha din lycka i fred, som du säger, utan att du offrar åt den din konvenansskärt — och bär en viss liten gyllene boja. Nå ?p Jo, en annan dag skall jag bestämma när jag gunstbenäget vill ta emot det der vårdtecknet. Ack Emil, är vår kärlek inte lika stark ända? Jo visst, min älskade, och han slöt henne fast intill sig, men jag förstår inte din motvilja, .. pkgeutligen har jag ingen, Emil, och min vägran kowmer kanske inte helt och hället från mig sjelf... men ser du det kan finnas omständigheter,,, och omständigheterna styra