Aftonbladet – 27 maj 1869, sida 3

,Ji östra Preussen, Att statens anseende vo I grundad på dess makt och sjelfständighe .lansåg talaren att alla borde vara eniga or Man önskade ett tidigare inkallande af land . dagen; talaren vore beredd att inkalla de -Istrax, men kanske skulle man äfven då nek I beviljandet af de föreslagna skatterna, oc Jdå kunde man knappast anmoda talaren a qvarblifva i sin nuvarande ställning, — Rc sultatet af öfverläggningarne blef, att ma beslöt att i ett plenimöte behandla de båd förslagen om börsoch ölskatterna. — Eft hvad Kreuz-Zeitung erfarit, är det regerir gens afsigt att inkalla preussiska landtdage till den 15 Juni, ifall man icke kan komm öfverens med förbundsriksdagen om de nämnd skatterna till betäckandet af deficit. ÖSTERRIKE, Ungerske ministerpresidenten Andrassy va den 17 dennes utsatt för ett olycksfall, sor kunde haft svåra följder. Han gjorde e spatserridt i Ofens omgifningar, då hans häs skrämdes af en likvagn och slog afryttarer Denne blef af hästen sparkad och var äfve nära på att bli öfverkörd af likvagoer Olyckshändelsen tros dock ej komma att h: några menliga följder för ministern. På sin resa till Berlin väntas vice-konun gen af Egypten äfven till Wien, Han ha redan anländt till Venedig. SPANIEN. Enligt senaste underrättelser från Madric hade i cortes den 20 dennes förekommit et oangenämt uppträde mellan republikanern: och kolonialministern Ayala, hvilken bestridt att de förstnämnda haft någon del i September-revolutionen, hvilket slutade med, at ministern anhöll om sitt afsked, som-äfver genast beviljades. Hedan cortes i Spanien antagit den monar: kiska regeringsformen, synes konungavalet eller upprättandet af ett tillfälligt regentskaj icke länge kunna uppskjutss. Huru mycke man än skrifvit och talat om, att hertiger af Montpensier ej har några utsigter til Spaniens krona, har det dock tyckts som on han haft för sig cortes-majoritetens sympatier. Ett telegram från Lisabon omtalar emellertid nu en annan kombination afspanska tronfrågan, som väl icke är ny, men dock tramkallat en viss öfverraskning. Det hete nemligen, att prins August, den nuvarande kung Luis af Portugal yngre bror, 22 ål gammal, är utsedd till Spaniens monark och att han skall förmälas med kertigens af Montpensier näst äldsta dotter Amalia, född 1851. Eftersom Montpensier har det progressistiska partiet samt en stor del af armen emot sig, kan prins Augasts val måhända betraktas såsom en kompromiss mellan de tvistande partiernas åsigter. Det må dock anmärkas, att de spanska tidningarne ännu icke bekräftat underrättelsen om prins Augusts kandidatur; ej heller erfares huruvida det portugisiska konungahuset gifvit sitt samtycke dertill. De senaste underrättelserna från Spanien röra sig föröfrigt nästan uteslutande om. de cortes sammanträden, under hvilka frågan om regeringsformen afgjordes. Times korrespondent i Madrid Berättar d. 20 d:s: Aftonsammanträdet i cortes var af utomordentligt intresse. Sedan OCastelar hållit ett långt tal emot monarkien, vände han sig till misteren och besvor Serrano i bevekande och vältaliga ordalag att icke mottaga regentskapet. Vid talets slut hördes lifligt bifall, hvari Serrano sjelf instämde. Castelar fråade derefter amiral Topete (hertigens af Montpensier vän och anhängare) i hvilken sfsigt han i September 1868 höjt revolutioens fana. Topete svarade, att han då önskade rädda drottning Isabella och hennes lynasti, men att han nu, efter hennes förIrifvande, var stämd emot hvarje återinsätande af Bourbonerna. Denna hans förklaing mottogs med handklappningar. Topete wnmärkte vidare, att han höll hertigens af Montpensier val för den önskligaste lösning uf striden, men att han icke stod i något örstånd med hertigen eller hertiginnan. Han nade handlat i öfverensstämmelse med Serano och Prim; de väntade alla på cortes görande beslut. För öfrigt ville tal. varna örsamlingen för att införa ett tillstånd, i wilket såväl en republik som en monarki ch ett regentskap syntes lika omöjliga..— Tagen er i akt — slöt tal. — att icke en ller annan djerf man åtager sig att afhugga len knut, som I i-ke förstån att lösa. Jag et att I icke skolen applådera dessa ord, nen I skolen nog förstå dem! DONAU-FURSTENDOMENA. Deputerade kammaren i Bukarest har valt Jonstantin Negri till president och Cantacueni, Bosiano och Balsch till vicepresidenter. Ett till en österrikisk tidnibg anländt prirattelegram från Bukarest meddelar: Minitern Cogolniciano låter med oblidkelig stränget utvisa judarne ur alla byalag. Alla peitioner och klagomål från de utdrifnas sida lifva utan resultat. Cogolniciano sjelf yttade till en israelitisk deputation: Så länge ag är minister, kommer jag icke att tåla ågon jude i byalagen. Ingen jude vågar nera visa sig i byarne. Eländet bland de tdrifna är obeskriflig. — Några officiella neddelanden om dessa judeförföljelser ha dock cke ingått till Wien. På väg till Amerika. Tier af Frikl REeEh Fn litan vac