Aftonbladet – 26 maj 1869, sida 2

2 VV VIRREVRIIR VIE fv HEJ det nas Bref från Norge. för (Från Aftonbladets korrespondent.) fra . Kristiania den 23 Maj. jatt De vigtigaste ärenden, storthinget under ky) n förflutna veckan har förehaft, har varit frå elsthingets andra behandling af förslaget 82 rande civilt äktenskap samt samma afdeldet ngs beslut i frågan om dödsstraffets af-mö affande. 18 Hvad den första saken angår, så hade pPpr gthinget för sin del beslutit, att civilt äkhv nskap blott skulle vara tillåtet vid förening lig ellan en medlem af statskyrkan och enjSu ssenter samt — efter regeringens bestämnn ande i hvarje särskildt fall — då någon fo! hölle kongl. tillåtelse att inträda i nyttsa ktenskap, medan hans eller hennes frånda ilda maka ännu lefde. Det skulle nemliHi en då uttryckligt kunna bestämmas i tillå-D sen, att det nya äktenskapet skulle ingås St för notarius publicus. Detta beslut, hvilfa et således gick ut på upptagandet af det i Tl delsthinget förkastade nödeiviläktenskapet ff professor Schweigaards förslag), hade i lagsh inget blifvit fattadt på förslag af professor te ischehoug och enligt den af förslagets uppM ofsman med mycken styrka förfäktade åsigk en, att äktenskapet skulle förlora i moralisk y! tyrka, om man borttoge förpligtelsen att låta fö etsamma välsignas af kyrkan och införde d iläktenskap för alla antingen i obligateä isk eller fakultativ form. Denna upptattsl ing kunde odelsthinget emellertid icke gå in Ö! å och stod derför fast vid sitt ursprungliga 5 slut, att rättigheten till civiläktensköp kulle stå öppen för alla statskyrkans medemmar, på samma gång det derjemte uppog lagthingets beslut om hvad som i tillåelsen kunde bestämmas angående frånskildas vigsel. Saken går således nu tillbaka till örnyad behandling i lagthinget. Angående dödsstraffets afskaffande förelåg ett af Almuevennens utgifvare, statsrevisorn och f. d; storthingsmannen Uhr. Johnsen I väckt och af J. Swerdrup. upptaget förslag, anledning af hvilket vederbörande storthingsutskott i ett utförligt och grundligt; af odelsthingets president, advokaten D. Kildal författadt betänkande hade tillstyrkt att förslaget öchbetänkandet skulle insändas till regeringen med uppmaning att taga i öfvervägande, huruvida användandet af dödsstraff, såsom detta nu är stadgadt i den borgerliga lagstiftningen, dels kan bortfalla, dels inskränkas, och omafiättningar hädanefter böra försiggå offentligt, samt att för nästa storthing framlägga förslag till förändrade lagbud. Detta betänkande blef bifallet mot icke imer än 18 röster, blott med den modifikationen, att efter offeotligt tillades och på det hittills brukliga sättet — ty man fann det nemligen. förtjena att öfvörvägas, om icke -guillötine -borde-komma i stället för skarprättaren — samt att den :ista satsen, om att förslag borde framläggas redan för nästa storthing, utgick; Att döma efter den. riktoingy hvari betänkandet och de under den korta debatten fällda yttrandena gingo, kan detta bestut icke uppfattas annorlunda än som en betydelsefull seger för dödestraffets motståndare. Medan någre afutskottets medlemmar framböllo, att den slutliga lösningen af frågan måste bli dödsstraffets fullkomliga afskaffande, befunnos andre väl i detta afseende hysa något tvifvel och allse sig ätminstone icke kunna tillstyrka, att det nu ge nast, borttages ur lagen, men förklarade det dock vara sin ovilkörliga öfvertygelse, att vår borgerliga strafflag har gjort ett alltför vidsträckt bruk af dödsstraffet. En revision af Swatflagen bör enligt utskottets uppfattning uppställa första gradeps straltarlotg, såsöm al ternativt straff vid sidatt a? död OL PR et FR AA — MA pe sstraliet. Jå, och med såsom alternativ bör detta sist nämnda försvinna för de flesta brott, för hvilka det nu är stadgadt och blott bibehåls las såsom alternativ vid sidan af lifstids straff: arbete för mord, för landsförräderi; såvida brottet är att betrakta såsom hufvudverksamhet; för dråp af fånge på fångvaktare ock katske för förorsakande af förlust af lif genom mordbrand och störande. af jernvägars säkerhet. Möjligen, heter det i betänkandet, skola åsigterna, i fall sederna fortfara att tillfaga i mildhet och något fasavfekande brott icke skulle förekomma, isynnerliet svårare mord, komma att förena si derom, att lifsstraff auses för alltmör, onödigt. Om straffet ibpställes På nämnda sätt med val mellan dödsstraff och straffarbete, skall det för en sådan framåtskridande åsigt bli tillfälle att inlägga sin, opinion i tillämpningen af dessa lagbud. Avnu gynsammare var de batten i odelsthioget, under hvilken betänkans det blott angreps helt kurt af två talare, professor SchwWeigaard, som fann att det tillstånd man nu hade, var gödt nog, eftersom på de 4 sista åren blott en enda dödsdöm I blifvit verkställd, samt sakföraren Bentsen, som uttryckte tvifvel huruvida samhället nåIgonsin kunde helt och hållet undvara detta I straff; att tiden för dess fullkomliga afskaffande ännu icke vore kommen, derom var han i alla händelser öfvertygad, och skullg frågan underkastas granskning, så borde det rättast ske i samband med en mera genomgripande revision af 1842 års kriminallag. Märkligt var det, att man under debatten icke fick höra något upprepande af de starka invändningar mot ett afskaffande gradvis af dödsstraffet, hvilka i pressen framställts från presterskapets sida. Af odelsthingets 4 prester befann sig för öfrigt en, prosten P. Jensen, en af de ifrigaste nya medlemmarne af framstegspartiet på detta stortbing, i den majoritet, som röstade för utskottets betänkande, Att förslaget, sådant det förelåg från hr Johnsens hand, redan nu med ens skulle vinna representationens bifall och regeringens sanktion, var någonting som väl knappt förslagets upphofsman sjelf hade väntat. Detär sannerligen allt skäl att vara belåten med det steg, som nu är taget. I en sak sådan som denna, der man har sekelgamla fördomar att öfvervinna och som först nyligen är bragt på dagordningen hos oss, är det icke skäl att fordra annat än ett framåtgående steg för steg, hvilket säkerligen också med tiden på det säkraste sättet skall leda till målet.