Ytterligare om förlagsrätten till Bellmans skrifter. Till Redaktionen af Aftonbladet ! En anonym insändare bar i Aftonbladet för den 19 Maj erhållit plats för ett längre anförande, i denna sak — och annat. På rund häraf anse sig undertecknade äfven böra begära rum för efterföljande belysning af och svaromål på den anonymes skrift. Ivsändaren börjar med att uppgifva, att han icke känner beskaffenheten af den avledning Adolf Bönnier hatt att påminna om sin förlagsrätt,. Detta påstående låter visserligen temligen menlöst och det lemnar insändaren den stora fördelen, att han derigenom kan omgifva sig med ett sken af opartiskhet, liksom skulle han endast unpträda i rent litterärt intresse. Men de flera i slutet af hans artikel förekomna öppna anfallen sätta dock i tvifvel huruvida han icke under den lånta opartiskhetens mantel döljer äfven andra motiver. Insändarens påståenden bestå mestadels i helt kategoriska domslut, af hvilka dock största delen torde erfordra mera hållbara bevis. Sålunda proklamerar hav ea helt ny princip i fråga om författares rätt till sitt arbete, då han säger att Bellman sjelf ej egde förlagsoch utgifningsrätt till sina arbeten, emedan han som oftast lemnade afskrifter deraf till sina vänner. Detta påstående är lika originelt och öfverraskande som det är afvita, På enåhanda gruod skulle t. ex. en teaterdirektör, som köpt ett dramatiskt arbete i manuskript till uppförande, i och med detsamma äfven ega förlagsoch utgifningsrätt till dettas arbete. Likadant skulle förhållardet våra med alla de tilltälighetsdikter, som af författare utdelas och kringströs, och flertalet af våfå både hädangångne och ännu Iefvande skalder, såsom Wallin, Tegoerj Bötti