STOCKHOLM den 22 Maj. Valrörelsen i Frankrike. (Bref till Aftonbladet.) Paris den 18 Maj: I går afton gick tiden till ända för valmötena. Ifrån och med i dag hafva vi fem dagar att lugna oss på, innan den stora folkvandringen till omröstningsurnorna begynner. Det är Tugnt efter stormen och kanske äfven lugnet före störmen, dock har man numera all anledning att hoppas, det valen skola aflöpa utan några oordningar. De begge, sistförflutna dagarne hafva förflutit mycket fredligt, och likväl hafva valmöten hållits i alla möjliga stora lokaler i hela Paris. De hafva besökts af valmän, dessa möten, och icke af orostiftare, hvilka lyckligtvis snart nog funnit att de ej kunna vinna mycket på att skrika och störa det majestätiska allvar, som bör och kan vara förenadt med ett helt folks uttalande af sina åsigter. Om man kastar en blick tillbaka på de nu förflutna fjorton dagarne, så kan man icke, oaktadt de tumult, om hvilka jag förut något berättat, annat än på det hela glädja sig åt pariserfolkets hållning under en tid, då de politiska passionerna så lätt komma i svallning. Socialisterna hafva tyvärr gjort hvad de kunnat för att förstöra en god sak, och andra, ganska misstänkta krafter hafva ej heller varit overksamma; men om man betänker att bland tvåhundra valmöten, som nu hållits i Paris, ej flera än knappt ett dussin varit störda af några oordningar samt bland dessa endast tre, nemligen i Cirque-Napolton, i Chåtelet och i Sorbonne gifvit anledning till gatuuppträden, så kan väl tillståndet på det stora hela ej kallas annat än tillfredsställande, och det gifver således ett nytt -bevis på att den allmänna valrätten verkligen kan praktiskt tillämpa friheten. Man får ej glömma att uppträdena vid valen i England ofta äro mycket bullersammare samt äfven ledande till blodsutgjutelser. Det torde vara lämpligt att erinra derom nu, då alla officiösa tidningar här i landet söka kring Europa sprida helt och hållet oriktiga föreställningar om rörelsen i Paris. Denna rörelse har också framhållits för valmännen i de franska deartementerna såsom något riktigt förskräckligt, och man kan vara öfvertygad att färgläggningen till denna teckning skall blifva starkare under de fem dagarne före valen, då regeringen är ensam om ordet. I landsorten synes man hafva varit ej så obetydligt uppskrämd för Paris, och handlande i småstäderna, som denna tid på året pläga infinna sig här för att göra sina uppköp, hafva skrifvit till sina affärsvänner på platsen, att det väl torde vara rådligast att iår vänta med uppköpen, tilldess man får se hvilken vändning sakerna taga i Paris. Man får erkänna, att äfven här en viss skrämsel herrskade under några dagar. Mången tyckte sig oupphörligt höra aflägsna gevärssalvor., och det hette: Min Gud, nu slåss man på boulevarderna. : For någon tungt lastad arbetsvagn förbi, skrek man: Tyst, nu kommer artilleriet! Värst var del för ett par dagar sedan, då en gasexplosion inträffade i hörnet af Boulevard des Itaiens och Rue de la Michodiere. Artilleriet spelar långs boulevarden,, skrek man i de närgränsande gatorna, och man begynte stänga butikerna. Det var icke artilleri; men likväl en ganska stor förödelse. I ofvannämnda hörn befinner sig sedan några år tt stortskräddarmagasin, kalladt les Galeries de Paris. Detta magasin har sin lokalisamma hus, som det bekanta Caf du Helder, hvilket har sin gasmätare i källaren under skrädlarbutiken. Man märkte en stark gaslukt, och husets portvakt begaf sig ned i källaren för att undersöka orsaken, men var nog oförsigtig att taga med sig en brinnande lampa. öljden blef en förskräcklig explosion. Den arme portvakten fördes i ett jämmerligt tillstånd till ett sjukhus och afled efter ett dygn. En bodkarl blef också mycket illa sårad, men öfriga personer i grannskapet sluppo temligen godt undan. Uti ett rum af skrädlaretablissementet, i hvilket egaren, två kassörer och fem tillskärare pläga uppehålla sig,