Aftonbladet – 21 maj 1869, sida 2

man småaktig och nyfiken. Hvem är då de der fröken Frick ? En vacker flicka om sexton eller adertoi år. Hon förkylde sig på sin resa hit till staden och nu vårdas hon af en gammal gumma som hon kallar faster -— det är allt hvad jag vet om henne. Och den unga flickan är liflig och glad? Doktorn skrattade: Det skulle vara roligt att veta hvilken föreställning fröken Dubl gör sig om en person, som är mycket sjuk. Jaså, doktorn väger ord! Ja, emedan jag alltid hoppas, det finns tankar bakom dem. Nej, nu blir jag riktigt ond! Låt oss då göra en liten försoningsvandring genom planteringen ? Den få vi skjuta upp till en annan dag för mamma sitter hemma och väntar på der här silkestyllen... Vi äro bjudna till en gammal döf fru von Lanken. Mycket nöje! Säg hellre: oerhördt tråkigt! Och der unga flickan försvann leende inom en förstugudörr. Vare sig nu att fru von Lanken verkliger hörde bättre eller inbillade sig göra det, alitnog, hon tyckte sig aldrig tillräckligt kunna berömma fru Bubbs välvilja och prisade henne för alla menniskor som hon påträffade Det var under denna känslostämning hor hade gjort den lilla kaffebjudningen, som Fatima nämnde om för doktor Strenger, och fru von Lanken hann nätt och jemnt gå igenom berömmets hela skala innan fru Dubb med dotter slutligen anlände. Kanske förutsåg den lilla frun ett sådant resultat af fru von Lankens vänskap; ty hon gjorde sig på intet sätt någon brå ska ute i apprummet. drog och jemkade Fatimas klädning och hviskade: