Aftonbladet – 21 maj 1869, sida 2

Dubb träffade väl aldrig i Stockholm unga Tempelman ? Tempelman? Låt mig si...jag tror det var hos kammarrådet Beckstrand? Ja, det var hos Beckstrands som jag träffade en notari Fempelman ... månne det kunde vara han? En ung man om sex och tjugu år eller så? Mycket riktigt. En särdeles lofvande ung man, sade fru Dubb. Då trorjag, det måste vara någon annan ... Stackars Serafina, nej, hennes son gör henne I stället stort bekymmer, fast hon nog söker dölja det. Ja, kanske det då var någon annan... sade fru Dubb, som i detsamma hörde steg och såg i spegelglaset midt emot sig, huru en liten svartklädd gestalt ett ögonblick stod dröjande i det andra rummet, ja, kanske någon annan . Jag mins dock bestämdt, att jag frågade kammarrådet hvem den unge mannen var, som just då dansade förbi med min Fatima. Det är unga Tempelmanp, sade han, Lars Fr. drik Tempelman, en ytterst lofvande ung man. Den lilla svartklädda gestalten stod nu midt emot fru Dubb och öga mot öga med ru von Lanoken. Ah, herre Gud, Serafina lilla, jag tror nte jag hörde när du tog i ytterdörren!... Fru Dubb, fru Tempelman! Du kan på sätt och vis få helsningar från Lars Fredrik, återtog fru von Lanken och ände sig litet förvirrad då hon icke visste om hevnes väninna hört hennes inkast mot Lars Fredriks identitet med en lofvande ung nan. Fru Dubb höll just nu på attsärdees berömma honom. Åh nej, säg inte det!— och fru Dubb såg lästan brydd ut. Min bästa, det är väl inte ondt uti att