ku rr a 2 NV RB YR AIG AUUR lig skrud, intagit tronen och riksmarskalken äskat ljud framträdde etter hvarandra Kamrarnes talmän och höllo sina afskedstal, hvarefter chefen för civildepartementet, statsrådet Adlercreutz, uppläste riksdagsbeslutet. Sedan riksmarskalken derefter ånyo äskat ljud höll konnngen följande Trontal. Gode Herrar och Svenske Män! Ir g Å C 6 1 U 1 t (6 Vid gränsen af det första, betydelse-: fulla tidskiftet för den nya Riksdagens! verksamhet, går dess tredje möte nu till ; ända. Genom det trägna arbete, som städse : utmärkt Edåra förhandlingar, och medl; den vana vid den nya ordningen, som ll! I redan förvärfvat, har det lyckats Eder! att utan öfverskridande af den tid, grund-: lagen tillmätt en Riksdag för dess sam-! inahvaro, gifva åt många maktpåliggande ; ärenden en utredning, som ledt till åsigternas förening och till beslut, som icke; skola blifva utan inflytande på vår frami tida utveckling. i Den behandling, I egnat mitt förslag till nytt föreningsfördrag emellan del. båda brödrarikena, lemnar ett glädjande : vittnesbörd om Eder benägenhet att be; fästa föreningens styrka. t Med tillfredsställelse har Jag inhemtat de beslut, genom hvilka I bifallit detlt af Mig framställda förslag om grundräntornas förvandling i penningar. Be-j! slut, på en gång så ingripande i djupt! rotade förhållanden och framgångna ur : så litet häftiga strider, ådagalägga, bådel, att tiden var mogen för den föreslagna tf förändringens genomförande och att dess: vidd varit lämpad efter förhållandenas4 i kraf. På jordbrukets ställning skolal! dessa beslut, som Jag hoppas, utöfva en välgörande inflytelse. ; Edert bifall till min framställning om l; ordnandet af de allmänna skogarnes för-. valtning skall betrygga utvecklingen afl, denna maktpåliggande gren af den inre ! hushållningen. Delande Eder uppfattning om behof-l! j vet af en ytterligare utvidgad religionsfrihet och af ett ändamålsenligare ordnande af fattigvården, skall Jag åt Edra framställningar i dessa vigtiga ämnen egna en omsorgsfull pröfning. Beredvilligt hafven I, såvidt på Ederi: ankommit, bidragit till nödens lindrande i de landsorter, der jorden nekat att : gifva odlaren en för hans uppehälle till-, räcklig skörd. Vi skiljas under det hopp, som lifvas af en för våra tegar gynnsam l; väderlek, att ljusare tider gnart skolalt I (6 Kp N gry, då landet åter skall erbjuda hvarje idog arbetare hans dagliga bröd. Då Jag nu förklarar detta Riksmöte afslutadt och med Eder sänder Min helsning till kretsen af de hem, till hvilka I nu återvänden, så sker det med den önskan, att den Allsmäktige, som leder våra öden, framgent måtte öfver fäderneslandet hålla sin skyddande hand ochls med framgång välsigna hvarje redligt sträfvande för allmänt väl, hvarje enskildt arbete för uppfyllande af hemmets stilla pligter! Jag förblifver Eder, Gode Herrar och Svenske Män, alla samtliga samt hvar och en isynnerhet med all Kunglig Nåd och ynnest städse välbevågen. De af talmännen på rikssalen hållna afskedstalen voro af följande lydelse: Första kammarens talman, grefve Lagerbjelke, yttrade: S. A. K. Under känslor af sann tillgifvenhet och vördnad anhåller Första kammaren, att inför Eders K. M. få frambära uttrycken af de uppriktigaste välönskningar. Genom den nu afslutade Riksdagen hafva flera frågor af stor betydelse blifvit afgjorda!N eller förberedda. Så har den länge omtvistade frågan angående grundskatternas om-ln föring till penningar vunnit sin lösning genom lt Riksdagens bifall till E. K. M:s förslag i detta ämne. Till lindrande af den nöd, som i följd af sistlidet års missväxt hårdt drabbat flera delar af riket, hafva betydliga anslag blifvit af Riksdagen beviljade dels såsom direkt understöd, och dels genom befor-15 drande af allmänna arbeten. Länge har behofvet af en revision af Riksakten varit in-e sedt, och sedan E. K. M. derom nu aflåtit! nådig proposition, är förslaget både hos Sver-9 ges Riksdag och Norges Storthing hvilande? till framtida, slutligt afgörande. Det förslag k till landtförsvarets ordnande, hvilket E. K. M. åtit utarbeta och delvis till Riksdagen före-t slagit, har icke af densamma ansetts kunna i de föreslagna delarne nu antagas; men åsigterna uti denna stora och för fäderneslandets sjelfständighet så vigtiga fråga hafva dock genom förslagets behandling vunnit i utvecking, och såmedelst är äfven derigenom ett närmande beredt till den slutliga lösningen. Grunder för en ny lagstiftning angående den allmänna fattigvården äro af Riksdagen uppgjorda och E. K. M. underställda, åsyftande att genom inskränkande af rättigheten till attigvård borttaga de för sjelfverksamheten förlamande verkningarne af denna rättighet. Hvarje tid har sina bekymmer, och vårt? land har under de förra åren deraf erhållit sin dryga del. Dessa bekymmer hafva dock omvexlat med mången anledning till glädje och förtröstan; och högt bland sådana anlednin