Aftonbladet – 14 maj 1869, sida 2

ngå, badar Åtskilliga arbetare kastades I d hgelse för att de kommit tillsammans och:t ulkomligt fredligt diskiterat frågån om ar-!r stslönerna samt om andra angelägenheter, f om intresserade dem mycket nära. Dettajd äckte dock så stor ovilja, att en lag kom t, som gaf arbetare l6f att såmspråka om na affärer, Blott de icke talade ett enda rå politik — och statsekonomi (!) samt nairligtvis först sedan de sökt och erhållit g olisens tillstånd att komma tillsamans. i ammankomster, bestaende af flera än tjugu s 6 l N s j ersöner, voro ätan dessa vilkor strängt förjudna. Missnöjet var dock så stort och! äxte ständigt, ätt rögeringen slutligen lät otera en ny lag, som gaf något större friet i fråga om sammankomster. Det är laen af den 6 Juni 1868. Den afhandlar två ! ufvudafdelningar, nemligen icke-politiska ammänkomster och valmöten (rebnions pu liques. electorale.). Icke-politiska såmmanomster kunna, elligt denna lag, ega rum !: tai föregående särskildt meddeladt tillstånd : f auktoriteterna; men skall ett enda poli-l! iskt eller religiöst ämne afhandlas, Så måste tt sådant tillstånd Våra girvet. I förra falet, skall likväl ett tillkännagifvande om samnankomsten inlemnas till polisprefekten (i andsorten till prefekten eller underprefekten) ned tydligt utsättande af Iokal, dag och imme samt noggrann uppgift på det särIda ändamålet med sammankomsten. Detta kännagifvande skall vara undertecknadt af i kommunen bosatta personer, som äro i ullt åtnjutande af sina medborgerliga rättigeter. Polisprefekturen utfärdar ett qvittö, om man skall hafva att förevisa för den polisagent, som infinner sig för att taga reda på sammankomsten. Sammankomsten kan j ega rum förrän tre dagar efter qvittots utfärdande. Ni finner således att den nya lagen just cke befrämjar något sjelfsvåld, äfven då det ir fråga om en sammankomst, som icke är kf politisk eiler religiös natur. Sammankomsten måste dessutom hällas inom hus uti en okal med tak och väggar (dans un local clos eb couvert), och måste slutas på den timme, som är bestämd för stängandet af offentliga lokaler. Sammankomsten skall ledas af en ordförande med två bisittare. En juridisk eller administrativ tjensteman, dertill utsedd af anktoriteterna och ined sitt tienstemärks försedd (alltså helt enkelt en Pölisagent), eger rätt att örvervara sammankomsten och att der intaga hviiken plats han finner för godt. Denne tjensteman kan upplösa sammankomsten, om ordföranden, efter föregånen varning, likväl låter diskussionen komma n på något annat ämne, än det som angifvits inför polisprefekturen, eller om församlingen blifver alltför bullersam, Hvad den andra hufvudafdelningen af i lagen den 6 Juni 1868 medgifna sammankomster angår, d. v. s. förordningen om valmöten, så stadgas, att dessa få ega rum ifrån att dekretet om en valkrets sammankallande offentliggjorts (hvilket skett för några dagar sedan) och till femte dagen före den, som är utsatt till valdag (första valdag, ty det är alltid två på hvarandra följande valdagar). Vid sådana möten kunna ej andra än valmän inom den valkretsen iofinna sig jemte de kandidater, som fullgjort de i 1:sta art. af senatus-konsultet af den 17 Februari 1858 töreskrifna formaliteter (ed till kejsaren), och för att blifva insläppt måste man uppgifva namn, yrke och bostad. Om man bryter mot något af dessa stadganden kan man straffas med böter, som variera mellan 100 och 3000 francs samt fängelse från 6 dagar till 6 månader. Skulle man dock sätta sig mot auktoriteterna, d. v. s.. polisagenten, och vägra att lemna lokalen, när han förklarat mötet upplöst, så är straffet böter från 300 till 6000 francs samt fängelse från 14 dagar till ett år. Om någon vid en sammankomst, vare sig icke-politisk eller valmöte, infinner sig beväpnad, antingen uppenbarligen eller hemligen, straffas ban med fängelse från en månad till ett år samt böter från 300 till 10,000 fr. Det är i följd af denna liberala lag, som valmöten nu kunna hållas i Paris, men som också en polisagent kan upplösa ett sådant möte. Jag har ansett dessa upplysningar vara nödvändiga för att förstå ett och annat under dessa förbererande dagar i Paris, då pariserfolket synes stå upp som en man för att sjelft välja sitt ombud i den lagstittande församlingen, och då valmöten hållas i de flesta från helt andra tillställnipgar bekanta lokaler, danssalonger, konsertsalar o. 8. v., der regeringen, under mask af en liberalitet, hvarmed dess organer gerna skryta, låta sina agenter öfvervaka hvarje ord, som yttras. Jag vill för denna gång ej längre taga er uppmärksamhet i anspråk, men återkommer om ett par dagar till samma ämne och tilllägger endast i dag, att såsom törhållandena nu gestalta sig hafva följande kandidater största utsigten att gå igenom, nemligen Gambetto (ny), Thiers, Bancel (ny), Ernest Picard, Garnier Pages, Jules Favre, Jules Ferry (ny) eller Guerault, Jules Simon och Eugene Pelletan. Alla tillhöra det liberala partiet, om också med något olika skiftningar. Nio skola väljas. A. P. P. S. Ulysse Parent har i dag afsagt sig sin kandidatur till förmån för Ernest Picard, och är således den sistnämndes val så mycket säkrare, RISTADE Kamrarne hafva under dagens korta sammanträden på öfligt sätt blifvit inbjudna att i morgon infinna sig å rikssalen för att öfvervara Riksdagens afslutande. Till behandling företogs och godkändes