Aftonbladet – 13 maj 1869, sida 3

ren antogs mtd 83 röster mot 63, som blifvit af gifva för utskottets hemställan. Dercefter föredrogs statsutskottets utlåtande n:1 82 i anledning af K. Mits proposition angående upphörande såväl af tackjernstionden och andra deremot svarande tackjernsafgifter som af de fri heter i fråga om ränta eller rotering, hvilka vissa orter i egenskap af bergslager nu åtvjuta. Ut skottet hade tillstyrkt K. M:ts i ämnet afgifna Hoposition, utom i fråga om Nyeds bergslag samt Heds och Gunnilbo socknar, dem utskottet hemställt att Riksdagan måtte för sin del förklara icke idare utgöra bergslag, men att likvål någon förndring i dessa orters rotering eller beskattning derför icke må ega rum. Hr Hommarhjelm hade deremot i afgifven reservation hemställt, att tackjernstionde och dylika afgifter måtte helt och ållet efterskänkas. Rörande detta ärende uppstod en ganska vidlyftig diskussion, som icke hann slutas på f. m. För bifall till hvad utskottet hemställt yttrade sig statsrådet frih. af Ugglas samt mn Beronius, Björck, Kallstenius och Njöherg. . Den förstnämnide änförde hufvudsakligen, att då föregående Riksdagar begärt utredning och förslag rörande detta ämne, hafva de ingalunda ifrågasatt att tackjernstionden skulle eftertkänkaäs, öc något annat sätt för frågans lösning än det nu föreslagna kunile svårligen utfinnas då tackjernstiondens erläggande just utgjorde vilkoret för hefrielse från ränta och rotering. De senare framhöllo deremot rättvisån i den föreslagna åtgärden, bestående teri att de lägenheter, som befriades från utgörande af tackjernstionde m. m. i stället ålades de skyldigheter, hvarifrån de förut på denna grund varit befriade och som ålåge andra dylika lägenheter. z För br Hammarhjelms reservatioil, ined ett är frih. v, Schulteenhoinm föreslaget tillägg, hvarigenom tydligen skulle uttryckas, att de ifrågavarande hemmanen, som förut varit underkastade blott extra rotering, nu måtte åläggas ordinarie rotering, yttrade sig hrr Harald Eriksson, id. Eriksson, Hedengren, Jan Andersson, hvarerent afslag talade hrr Orre, Wigardt, . Å. Larsson, Erik Olsson m. fl., hufvudsakligen af det skäl, att de nya onera, nemligen ränta och rotering, som skulle träda i stället för tackjernstionden, komin? ati drabba bergslagshemmanen ojömnt och orättvist, samt dessutom tyngre än de hittillsvarande skatterna, hvarigenom värdet å dessa lägenheter skulle nedsättas. Med 81 röster mot 60 afslogs utskottets hemställan i denna del, hvilket beslut äfven fattades rörande deäs förslag i afseende på Heds och Gunnilbo socknar. Vidare godkände Kammaren statsutskottets i utlåtandet n:r 8 framställda afstyrkande af en af hr Ola Jönsson väckt motion, om upphörande af åtskilliga från kyrkorna i vissa orter hittills utgående afgifter, äfvensom Såtmima utskotts i dess utlåtande nir 53 gjorda hemställan, att Riksdagen, vid anmälan af sitt beslut rörande grundskatternas omsättning i penningar, skulle anhålla, att I M:t täcktes föreskrifva, att de embetsoch tjenste män, hvilka hädanefter utnämnas till sådana fattningar, med hvilkas innehafvande hittills åtfölj förmånen att uppbära ränteeller tiondeanslag e ter medelmarkegängspris jemte forsellönsersättning, icke må berättigas till någon sädan förmån utöfver den lön, som för befattningen blifvit i stat bestämd; dock att denna föreskrift ej tillämpas i afseende å såtiana befattningar, för hvilka K.; M:t finner undantag i berörda hänseende skäligen höra Pga rum. Vidare förotitögs bankoutskottets betänkande nr 12, angående riksbankens låneoch kreditivrörelse. Till en början bifölls utskottets hemstälan att nedsätta manufakturdiskontens kreditiv å riksbanken från 2 millioner till 1,750,000 rär: kt 1 först efter en diskussioh under hvilken hrr Sääf, Svanberg, Hedengren, Wedberg, Åkerlund, Sjöberg, Vougt och Mannerskantz yrkade kreditivets bibehållande vid dess nuvarande belopp, för att derigenom bereda understöd ät Vår abriksindustri. Orr Wijk och Carl Ifvarsson hostredo emellertid detta, emedan fabriksidkarne liksom alla andra hade tillfälle att söka lån i bankerna, och emedan detta kreditiv, soi föga bögagnades, endast verkade tyngande; på riksbankens rörelse, och såsom ofvan är nämndt segrade deras mening. I konseqvens härmad bifölls också, på yrkande af hrr Wijk, Östman, Ahlgren och Carl Ifvarsson, men under muotståtd från hir Hedengren, Manvnerskaitz, if och Vougt, samma ytskotts hemställan, att jernkontorets krelitiv I riksbanken skulle nedsättas från 900,000 till 150,000 rdr. Deremot afslog kammaren efter någon diskussion samt med 54 röster mot 29 oftavämnda utskotts hemställan, att, med afsläg å brr ns Pebrssons och A. Medins motioher om tillökning af allmänna diskoitfonden, 53:dje S:en i vankeregleiicntet måtte förblifva oförändrad, och intog i stället ett af hrr Ola Jönsson och Wener i deras vid betänkandet fogade reservation öreslaget tillägg i nämnda paragraf, enligt hvilket let skulle tillkomma bankofullmäktige att, när de nsågo det med bankens fördel! förenligt, anvisa itterligere mödel till utlåning från ifrågavarande ond. Hvad utskottet i öfrigt i samma betänrande tillstyrkt bifölls utan diskussion, äfvensom less hemställan om en gratifikation af 25 rdr till n extra ordinarie tjensteman vid utskottets kansli amt dess förslag till instruktion för nästkomnande riksdags bankoutskott. Likaleder bifölls tån diskussion sammansatta bankooch lagutkottets förslag om ett arvode af 300 rdr till utkottets sekreterare. ———