Aftonbladet – 13 maj 1869, sida 2

STOCKHOLM den 13 Maj. Andra kammaren har egnat återstående lj; lel af förmiddagens plenum åt pröfningen af let s. k. finansbetänkandet. Statsutskottets ! örslag, OM bemyndigande för riksgäldsfull-i näktige att upptaga ett fonderadt lån tilll velopp af 30 millioner rdr, med rättighet att ör de nu förhandenvarantde belhofven deraf : försälja obligationer till belopp at 5 millioner rdr, mötte inom denna kammare stora betänkligheter och blef slutligen med 130 röster mot 35 förkastadt, Förslagets tiiötståudare dels ifrågasatte ut-. sköttets grundlagsenliga rätt att framställa ett sådant förslag, då hvarken någon pröposition eller motinn Hdertill föranledt, dels! ansågv de ätt det var olämpligt att i Riksdagens elfte timma framkomma med ett sådant förslag, som fordrade mogen och omsorgsfull pröfning, dels slutligen befarades att tillvaron af ett sådant lån skulle gifva en betänklig näring åt jernvägsfebern vid kommande Riksdagar äfvensom att medlen möjligen kunde tagas i anspråk för andra ändamål än jernvägsbyggnaderna. Med afseende å förslagets detaljer anmärktes för öfrigt hufvudsakligen, att den föreslagna räntefoten af 4!2 procent vore synnerligen olämplig och egnad att görå om intet lånets framgång i fall det blefve beslutet. Häremot invändes af utskottets ledamöter, att utskottet måste anses oförhindradt att föreslå det sätt för medels anskaffande, som utskottet ansåg fördelaktigast; ätt ett oupphörligt upptagatide af korta lån slutligen skulle leda derhän, att man måste åter upptaga ett utländskt lån; att om man verk ligen ville ett inhemskt fondsysteri, man någongång måste göra början med dess införacde, och att farhågan att man dermed skulle föranleda jernvägsbyggnadernas fortsättning i alltför stor skala lätt kunde före byggas genom intagande i obligationerna af en bestämmelse, att ej mer än ett visst belopp deraf må årligen utgifvas. Räntefoten, genmäldes slutligen, vore satt till 4!2 procent just på det att lånet ej skulle för mycket konkurrera tried näringarne vid absorberandet af tillgängligt kapital. I utskottets alternativt framställda förslag om upptagande af ett kort län, beslöt Andra kammaren den förändring, att det belopp, sem fullmäktige bemyndigades att upplåna, nedsattes från 5 millioner till 4 millioner rdr. Då Kamrarne således stannat i skiljaktiga beslut, måste gemensam vetering anställas. Plenum är också utsatt till i afton tör handläggning af voteringsproposition i ämnet. — De: är nu officielt tillkännagitvet, att Riksdagen kommer att afslutas om lördag. Andra kammarens talman meddelade dotta i dag, sedan sista vigtiga angelägenhöten, finansbetänkandet, hunnit af kammaren på f. m. afgöras id början af dagens plena fattade Kamrarne genom gemensamma voteringar följan de beslut: . . 1:o. I enlighet med bankoutskottets, af Andra kammaren godkända förslag bestämdes med 127 röster FS i 1:sta kammaren. och 87 i 2:dra) mot 118 (57 i l:sta och 61 i 2:dra), att kreditivet till manufaktur-diskonten skall för år 1870 utgöra 1,730:000rdr. Minoriteten ville, i eilighet med Första kammarens beslut bestämma kreditivets belopp till 2,000,000 rdr. 2:o. Med 129 röster (29 i 1:sta och 100 i 2:dra) mot 119 (67 i 1:stä och 52 i 2:dra) bestämdes jernkontorets kreditiv för år 1870 till 750,000 rdr. Minoriteten ville bestämma beloppet till 900,000 rdr. 3:o. I enlighet med Första kammarens beslut bestämdes, 130 röster (84 i 1:sta och 46 i 2:dra) mot 115 (12 i 1:sta och 103 i 2:dra) att 53 i bankoreglementet skall blifva oförändrad. Minoriteter ville att Riksdagen, i enlighet med Andra kammarens beslut, måtte förklara, att till samma i banköreglementet skall göras följande tillägg: ssamt må fullmäktige dessutom, när de anse det med bankens fördel förenligt, anvisa ytterligare medel till utlåning från denna fond.