Aftonbladet – 10 maj 1869, sida 3

Andra kammaren. Diskussion rörande förvaltningen af statens jernvägstrafik. Sistlidne fredag behandlade Kammaren under förmiddagens sammanträde statsutskottets utlåtande n:r 81 i anledning af K. M:ts proposition angående vissa grunder för förvaltningen af statens jernvägstrafik och särskildt för den dervid anställda personals aflöning m. m. Den hufvudsakliga diskussionen rörde sig omkring utskottets förslag till personal och dennesaflöning vid styrelsen, äfvensom rörande distriktschefsbefattningarne. Hr Key, som först erhöll ordet, kämpade för den åsigten, att den nuvarande öfverdirektörens vid banoch maskinafdelningarne befattning skulle delas och öfvertagas af tvenne direktörer, en för hvardera af dessa afdelningar. Tal. ansåg neml., dels den underordnade arbetsstyrkan kräfva denna anordning, deis de arbeten, som nu skötas af öfverdirektören för den förenade banoch maskinafdelningen, taga tvenne mäns hela verksamhet i anspråk. Deremot ansåg tal. distriktscheferna vara alldeles öfverflödiga, såsom dels sammanfattande alla de tre afdelningar, hvari jernvägsstyrelsen naturligen sönderfaller, dels ock utgöra en hinderlig mellanhand mellan styrelsen och de underordnade tjenstemännen. Tal. slutade med att yrka bifall till sin reservation. Hr Jöns Pehrsson ansåg att många fler inskränkningar i embetsmännens och tjenstepersonalens antal borde ha vidtagits än soi skett, enär han vore öfvertygad, att detta antal utan fara för rörelsens ändamålsenliga och noggranna vård kunde nedsättas, i hvilket afseende han äfven angaf exempel Vv de tjenster som han ansåg kunde indragas, Yrkade afslag ptekottets förslag. frib. Liljenerantz yttrade sig vara tyeksam att inlåta sig på en fråga, i hvilka blott fackmän med tillbörlig säkerhet kunde yttra sig och då förslaget utgått från en styrelse, som alltid visat Big tillmötesgående mot allmänheten. Derföre ville han ock itiskränka sig till do delar som man utan fackkunskap kunde bedöma, nemligen styrelsens sammansättning och aflöning. Först ansåg han den af utskottet föreslagna byråchefen vara alldeles öfrerfödig, enär fe enligt instruktionen honom åliggande göromål både kunde och borde öfvertagas af sekreteraren, kamereraren, kassören eller föreståndaren för statistiska kontoret och det, som ej kunde sägas tillhöra dessas embetsgöromål, rätteligen borde öfvertagas af öfverdirektörerna vid någon af de tre afdelningarne hban-, måskinoch trafik-afdelningarne. Denna befattning borde derföre såsom helt och hället obehöflig indragas, Deramot ansåg han i likhet med hr Key, att en särskild öfverdirektör för maskinafdelningen borde tillsättas, men kunde ej biträda utskottets förslag, om nedprutning å dessa embetsmäns löner af 509 rdr. Vidare föreslog han, att notarierna och revisorn borde grkålla en aflöning motsvarande den som tillkom dexas veterlikar inom de civila embetsverken eller, i stället för resp. 2500 och 3000 rdr 2200 rdr. -Uppbördskassören borde, i likhet med föreståndaren för statistiska kontoret, indragas och hans befattning förenas med hufvudkassörens. Hvad beträffar ditriktcheferna, ansåg tal. äfven dem vara obehöfliga, emedan de såsom en onödig mellanhand hinärade enighet och konseqvens. Tal. framställde till sist ett förslag, som formulerade hans särskilda yrkanden. Hr Björck ansåg ett bland felen i den nuvarande organisationen bestå deri, att man velat inManda distriktschefsbefattningarne i förvaltningen, å derempi Gem mag den afsedda insnektionen, enligt tälarens åsigt, borde anordnås bredvid förvaltningen. Hvad byråchefen. beträffar så vore han egentligen att anse sågom en assistent åt generaldirektören att af denne användas til handläg ning af en mängd detaljärenden, med hvilka chefen ej borde alltför mycket besväras. Dermed ville dock talaren icke hafva sagt, att han ansåg denne tjensteman oundgänglig. Banoch maskinafdelningarne ansåg åfven hän böra skiljas, isynnerhet om distriktchefer ej komme att finnas. Med den föregående talaren instämde han deruti, att öfverdirektörernas lön borde i enlighet med 1. M:ts proposition bestämmas 500 rdr högre än utskottet föreslagit. Deremot kunde han icke godkänna samiap talare förslag, att nedsätta notariernas och revisorns löner, då dessa tjenstemin oivitvelakt hade mera ansträngande arbete än deras vederlikar inom de givila embetsverken, hvarförutom han utvecklade skälen hvarför han ansåg både en huf: vudkassör och en uppbördskassör nödvändiga. Statsrådet Adlercreutz fäste uppmärksamheten på, att den nu föreslagna reduktionen, hvilken taaren i säkerhetens intreseo önskade måtte med varsamhet vidtagas, redan blifvit börjad år 1864 med indragningar och lönenedsättningar. Hvad de mycket omtvistade distrikteheferna beträffade, gå hade K. M:t icke bestämdt uttalat sig derför, utan endast i allmänhet anhållit om ett anslag till bekostande af inspektion. Talaren ;örordade dm emellertid, enär den slentriän, som hos en styrelse föra nog kan inställa sig, bäst motverkas af en distriktehef, när denne är duglig, emedan han