Aftonbladet – 8 maj 1869, sida 1

! STOCKHOLM den 8 Maj. Bref från Norge. ) (Från Aftonbladets korrespondent.) Kristiania den 2 Maj. Samma dag storthinget hade mottagit det i mitt förra bref bebådade kongl. förslaget -lom upptagande af ett statslån på 5,200,000 L Ispd. — till nya jernvägsanläggningar 3,890,000 spå. till anskaffande af tidsenliga skjutvapen för armen och till befästningsarbeten vid Kaholmen 580,000 spd. samt till kanoner o. s. Vv. för marinen 60,000 spd. — börjades genomgåendet af den vidlyftiga armebudgeten. Tack vare den omsorgsfulla förberedande behandiing, den hade undergått i storthingets militärutskott; blef den skyndsamt afgjord i I storthinget, som nästan i alla punkter anslöt sig till den uppfattning af de särskilda frågorna, hvilken gjort sig gällande 1 militärutIskottets betänkande. Resultatet blef, att regeringens budgetsförslag reducerades med inalles omkring 90,000 spd hvilket synInerhet vanns genom betydliga nedsättninIgar — tillsammans 40,000 spd. — på anslagen för fästningarne och arsenalerna samt för munderingsväsendet. Det skulle likväl vara lett stort missförstånd att häri se något uttalande af misstroende från storthingets sida mot den man, som för närvarande står i spetsen för armedepartementet. Sedan statsrådet Irgens för ett år sedan aflöste statsrådet Wergeland på denna plats, har det mångåriga spända förhållandet mellan armåIstyrelsen och representationen efterträdts af lett förtroende, som man får tro icke alltför snart skall bli sviket, och af en förhoppning, latt ändtligen i spetsen för denna vigtiga del af styrelsen en man kommit som både har tillräckligt öppen blick för att inse, huru l oundgängligt nödvändigt det är att omorganisera mycket i vårt försvarsväsen, om det skall kunna gifva vederlag för folkets stora I pekuniera uppoffringar, och tillika är i beI sittving af det konstitutionella sinnelag, den Trespekt för nationalrepresentationens fast uttalade vilja, som man blott alltför ofta har saknat hos de öfverdrifna begrepp om alla militära sakers beroende företrädesvis af den verkställande maktens högsta innehafvare intagna och i en exklusiv militärkrets lefvande officerare, som förut ha stått i spetsen både för vårt landtoch vårt sjöförsvar. Ett godt intryck har det under genomgåendet af armebudgeten gjort, att man på förhand trodde sig ha visshet om, att statsrådet Irgens instämde i den uppfattning af en af törsvarsväsendets vigtigaste frågor, som militärutskottet hade framhållit, och som storthinget enhälligt och utan debatt gjorde till sin — nemligen om en reform af det militära undervisningsväsendet. Det förslag, som militärutskottet hade framställt och storthinget antog, gick ut på, att regeringen skulle uppmanas att taga i öfvervägande, om armåbefälets utbildning bör förändras sålunda, att den regelbundet kommer att begynna i de vanliga rekrytskolorna och fortsättas i befälsskolor, som meddela en planmessigt framåtskridande undervisning och öfning i förhållande till de anspråk, som tjenstens olika grader hafva, samt, i händelse svaret blir jakande, för nästa storthing framlägga förslag i nämnda syftning. Det är lätt att se, i hvilken riktning denna anhållan går; den afser tydligen att nedbryta de skrankor, som hittills i alltför hög grad ha åtskilt soldaten och underofficeraren från officeraren och som måste sägas strida starkt mot våra institutioners allmänna demokratiska anda. En annan sak blir det, huru frågan skall lösas, hvilka förändringar i de särskilda föreskrifterna för undervisningsväsendet det blir nödvändigt att företaga för att utföra det antagna programmet. Man har i detta afseende till en början hänvisat till den danska armåorganisationen af den 6 Juli 1867 samt till den begynnelse, som hos oss redan blifvit gjord genom den redan år 1864 införda reservofficersinstruktionen. Antagligen skall, så snart årets vapenöfningar äro afslutade, en komite tillsättas för att taga i öfvervägande såväl denna fråga som: öfriga af storthinget till armstyrelsen gjorda hemställanden. Utom nämnda uppmaning om en omorganisation af undervisningsväsendet har representationen nemligen anmodat regeringen 1) att taga i öfvervägande, horuvida det skulle vara ändamålsenligt att indraga den värfvade sqvadronen ridande jägare och i stället till större eller mindre del använda de tillgångar, som derigenom besparas, till underbefäls-, ridoch beslagsskolor, fullständigande af befälet, anskaffning af materiel eller andra för kavallerivapnets utveckling vigtiga åtgärder; 2) att för nästa storthing framlägga fullständig plan för undervisningsväsendets framtida ordnande, åtföljd af en detaljerad beräkning öfver de erforderliga utgifterna samt af en uppgift på armedepotens och afdelningarnes behållningar af alla slag, samt derjemte draga försorg om, att.munderingspersedlar och andra fredseffekter för infanteriet, hvilka nu äro utlemnade till afdelningarne, förflyttas till tyghus eller depotlokaler för kompanierna. Såsom man ser, finns det tillräckligt med ämnen att taga i öfvervägande och handlägga inom armedepartementet, isynnerhet om man härtill lägger en påtänkt ombildning af generalstaben samt utarbetandet af plan för en särskild afdelning ingeniörtrupper. Måtte nu blott storthinget icke betagas af räddsla för de spöken, det sjelf har framkallat, och försöka åter drifva bort dem, någonting som man ju har exempel på, t. ex. i jurysaker, och hvilket sannolikt de vänta, som redan nu på förhand jubilera öfver den reaktion i konservativ riktning, som antages skola följa efter det nu församlade storthingets betydelsefulla reformer, : Tan han vwadan funt Anua 28 4 0 stt I NV SAN AYA MINbÖb MRS HSN PR et or hy Me