Aftonbladet – 5 maj 1869, sida 2

Hvitbetssockerbeskattningen har i dag vari hufvudföremålet för Kamrarnes förhandlinga: och i båda Kamrarne gifvit anledning tillifriga och upplysande debatter. Det har var rit af särdeles intresse att iakttaga, ihvilker grad förslaget om en sådan beskattning vunnit terräng sedan detsamma vid 1867 års Riksdag för första gången framställdes af hr Hedlund och, åtminstone inom Andra kammaren, mötte det mest kompakta motstånd. Ni höjas ytterst få röster, som vilja helt och hållet motsätta sig all beskattning å hvitbetsockertillverkningen. Man är från nästan alla sido! ense om, att i princip erkänna nödvändigheter af beskattningen, enär staten icke kan undvara den inkomst, som nu hemtas af sockertullen och hvilken skulle efter hand upphöra, om betsockerindustrien utvecklade sig och: förblefve obeskattad; och man inser numera til och med, att det ligger i denna industris eget intresse att i detta afseende få någonting lag bestämdt, enär under det nu rådande osäkerhetstillståndet ingen gerna vågar nedlägga kapitaler i anläggningar för densammas bedrifvande. Man har således nu varit af olika meningar endast om det större eller mindre antal frihetsår, som bör medgifvas; om den större eller mindre hastighet, hvarmed beskattningen sedermera bör efter hand höjas; om lämpligheten af att Riksdagen nu genast fattar bestämdt beslut i ämnet. eller hos regeringen begär förslag derom; om de olika kontrollsystemens fördelar och olägenheter, samt, slutligen, om Riksdagens befogenhet att bestämma en beskattning för längre tid. Frågan har på förmiddagen blifvit afgjord endast i Andra kammaren, som antagit bevillningsutskottets forslag. Såsom man torde erinra sig medgifver detta förslag skattefrihet till d. 1 Juli 1873 samt stadgar derefter en progressiv beskattning, med förhöjning af en temtedel hvart tredje år intill 1885. Beslutet tillkom i Andra kammaren genom dubbla Voteriugar. I den Första antogs med 79 röster mot 78, sedan förseglade sedeln blifvit pnad, till kontraproposition ett af friherre Gripenstedt formuleradt förslag, som inskränkte frihetstiden till 1 Juli 1871 och derefter höjde beskattningen hvartannat år. Minoriteten röstade i denna votering för rent afslag. I hufvudvoteringen segrade utskottets förslag med 101 röster mot 50. I Första kammaren föreligga flera olika förslag till beslut, afseende dels bifall till utskottets förslag, dels inskränkning af frihetsaren, dels olika formulerade framställningar till K. M., dels, slutligen, rent afslag å hela förslaget. Kammaren fortsätter i afton förhandlingarne i ämnet. Vid början af dagens plenum afgaf grefve Henning Hamilton i Första kammaren en motiverad reservation mot Kammarens beslut om Jåneunderstöd . till Billesholmsjernvägen. Grefven ansåg beslutet olämpligt icke blott derföre att hela förslaget icke varit understäldt KK. M:ts pröfning, utan äfven, och