Aftonbladet – 4 maj 1869, sida 2

EKONOMISKT. Ha privatbankerna förantedt det betryck, hvaraf industrien och särskildt jordbruket nu ant-gas lida? Man förnimmer ej så sällan både hos enskilda och i tryck följande klagan: Industrien och framförallt jordbruket gå tillbaka, men bankerna florera. Då det är större vinst att placera kapital i banker, som lemna 15—25 procent i utdelning än att utlåna pengar till industriidkare och landtbrukare, som betala 6 procent, så ha kapitalisterna uppsagt kapital, innestående hos de senare, för att placera dem hos de förra. Häraf ymnig penningtiligång hos bankerna och brist för industrien och landtbruket. Då le senare ej längre kunde få lån hos kapialisterna, måste de vända sig till bankerna; stället för de gamla stående lånen, fingo de im lån på kort tid och mot högre ränta; och då landtmannen ej förstod sig på rätta oruket af denna lånerörelse och landtbruket j kunde bära den högre räntan, uppstod vingleri och underbalans, som slutade med vin. Häraf förlägenheten och det sjuklighetsillstånd, som visar sig öfvet hela landet. Man förutsätter härvid, att kapital, som örut direkt utlånats af kapitalisten till jordorukaren, uppsagts för att placeras i banerna samt att jordbruket och industrien ej vå denna direkta väg ha samma tillgång till ån som förr. Några bevis härför äro ej emnade; alltsammans grundar sig på en slags nbilladt sjelfförklarlig folktro, stödjande sig vå det enkla antagandet, att bankerna ha, ymnig kapitaltillgång, men jordbruket brist lerpå, samt att kapitalisten haft allt skäl tt placera sina pengar hellre der kan får lögre ränta än der han får lägre, Den som först upptagit detta ämne till en