kammaren med 63 röster mot 33. I betraktande af den mängd aftal, som staten för närvarande ingått med enskilda bolag, synes också ingenting vara betänkligare än införandet af ett eftergiftssystem sådant som det hvilket florerade för några årtionden sedan, då Riksdagarne ständigt voro öfverhopade med framställningar om afskrifningar af kommuners och bolags förbindelser till staten eller lindringar i en gång bestämda vilkor, och hvilket ledde till den naturliga påföljden, att man vid åtagandet af förbindelser till staten var fullkomligt obekym rad om möjligheten att uppfylla em, örvissad som man var, att Riksdagen nog skulle efterskänka statens rätt. Det skulle nu blifva fråga om alltför allvarsamma belopp, om man beträdde en dylik bana, och det torde derföre vara skäl att taga sig tillvara för att i det fallet gifva några prejudikater.