Aftonbladet – 4 maj 1869, sida 2

m— -?!2 — X X1315-5t1tHs1nt.qW1AA415-—--H VV nas sida ledde icke till något resultat. Värden förblef obeveklig, så mycket mera som protesterna, af ganska giltiga grunder, icke understöddes af några klingande skäl. Pierrot kunde mycket väl slippa in, hette det, dock endast med det vilkor, att han skilde sig från sina hemska följeslagare och naturligtvis betalade sin inträdesafgift; men Pierrot förklarade stolt, att han icke lemnade sina vänner utanför, under det han sjelf skulle roa sig med några nya dansturer, Värden beklagade Pierrots brist på smak och tyckte det vara skada, att en så upg och vacker maskeradhjelte föredrog likbärares sällskap. Sig till ännu en blick in i dansAnatole stal st on c) dar salongen och såg sex Chicards svänga sig i en kontradans, En af dem var synbarligen. en mycket oöfvad dansör. Det är herr mouche, tänkte målaren, men så stängdes nådens dörr på allvar, och de tre kamraterna begåfvo sig åter app till Place de Saint-Pierre. Anatole förklarade, att hans plan för natten var i väsentlig mån rubbad. Han hade ansett nödvändigt att hålla sig i herr Carmouches närhet för att söka få reda på orsaken till att den lärde mannen uppträdde på en offentlig bal, hvilken vanligtvis besöktes endast af artisterna i qvarteret och deras vänner. Att den Chicard, som Anatole utpekat för kamraterna, verkligen var herr Carmouche, betviflade den unge målaren icke. Det låg åter en djup hemlighet under den förklädnaden, utropde han. Idel mysterier, högst intressanta mysterier,, menade Anatoles kamrater, hvilka dock började längta efter det utlofvade äfventyret och synnerligen efter belöningen för deras deltagande deruti samt påminde om att aftonen redan var långt framskriden P3 Sankt-PYlystorget hate festen nått sitt