Aftonbladet – 3 maj 1869, sida 3

UTRIKES, FRANERIEE. Journal officiel för den 27 April meådelar ett kejserligt dekret om upplösning af lagstiftande kåren samt ett annat dekr t, hvarigenom valmännen sammankallas till den 23 och 24 dennes för att välja nya representanter, Indep, belge anmärker i anledning häraf: Valperioden begynner den 3 Maj, och i fjorton dagar kunna alla politiska frågor nu diskuteras mer eller mindre fritt på offentliga möten, än som eljest får ske. Det är oo första gången som lagen om offentliga sammankomster skall tillämpas på valmötena. Det bekräftas i samma tidning, att regeringen ämnar sammankalla de nya kamrarne till utomordentlig session den 15 Juni. La Presse berättar, att ministrarne ha gifvit majoriteten en vink härom. Denna session skall fortfara till midten af Augusti, och under densamma skola kamrarne icke allenast granska valfullmakterna och fatta beslut om staden Paris extraordinarie budget för år 1870, utan äfven afsluta alla de lagförslag, som icke hunvit afgöras under den nu tilländagångna sessionen. La Presse tror sig vidare veta, att under denna korta session en proklamation till landets representanter skall utfärdas af kejsaren såsom en inledning till konstitutionella reformer, hvilka skola ätföljas af stora förändringar i regeringspersonalen. Härmed åsyftas isynnerhet, såsom Indep. belge anmärker, indragning af statsministerbefattningen. Rouher skulle då bli utnämnd till senatens ordförande. Journal officiel för den 27 April innehåller ett kejserligt dekret, hvarigenom 300 nya officerare i mobilgardet utnämnas, bland dessa 265 kaptener i infanteriet och 35 kaptener i artilleriet. HOLLAND. Ett af de vigtigasteförslag, som blifvit inlemnade till andra kammaren, är lagen om rökning af kammarmedlemmarnes antal till öljd af tolkmängdens tillväxt och en semtidigt dermed företagen förändring af valkretsarne för att utjemna de missförhållanden mellan dessas storlek, som hittills förefunnits. Den liberala ministeren åsyftar tillika härmed att försvaga motpartiets inflytande, ty detta har just fördel af nuvarande förhållande, hvarför förslaget också kommer att möta starkt motstånd. Anmärkvingsvärdt är, att man lika litet i Holland som i Belgien tyckes ha lust att vidröra sjelfva valrättsfrå gan, ehuru valrätten i båda dessa länder långt mera begränsad än till och medi England, för att icke tala om Europas öfriga stater, der nu allmän valrätt eller åtminstone en mycket utsträckt valrätt blir allt mer och mer vanlig. Hollands vallag förskrifver sig från år 1850 och bestämmer en särskild census för hvarje lavdskap, ja för hvarje stad. I Amsterdam är valrätten grundad på cerläggandet af 112 gulden i skatt, och der är blott en valman på 69 invånare; i det en på 50, i Haarlem en på 37, ngen en på 32, men i Breda en på 24 och i Eidhoven en på 18, så att valrätten är mest inskränkt i de största städerna. Afskaffandet af tidningsstämpeln har redan haft till följd, att flere tidningar från den 1 Jwi skola utkomma i utvidgadt format och till billigare pris. NORD-AMERIKA. Ett telegraw till Times, dateradt Newyork den 27 April, meddelar en underrättelse som, om den är sann, kan sägas vara af verldshistorisk betydelse, men som väl gå terligen obemärkt förbi, emedan den ic ingriper i dagens politiska frågor. Den gär derpåa ut, att jernbanan öfver Nordamerikas fastland till Stilla hatvet väntades follbordac till den 1 Maj, i det vid Promontory Poin