Aftonbladet – 29 april 1869, sida 3

jfråga nedsattes en komite af 7 ledamötel bland hvilka 5 yttrade sig för den riktninge vester om Sigtuna-fjärden till Örsundsbro, ländamål att bereda en kommunikation mel lan hufvudstaden och dess handelsområd leller Bergslagerna, Två reservanter, af hvilk: den ene, den sedermera ryktbare grundlägga ) ren af Stenby-bolaget, den andre landshöf ding i ett af de norrländska länen, yttrad 4 sig för en bana öster om Sigtunafjärden til a I Upsala, dit norrlänningarne förmena sig h: a ett stort intresse att komma, likväl icke di. rekte, utan på en omväg af omkring 4 mi löfver Sala. Genom den af komiten gjord: utredning blef det upplyst: att då man afså; -Jatt medelst jernväg sammanbinda hufvudsta. -Iden med Upsala, Sala och Westerås, så be. I Isparades 1,032.055 rdr, om vägen lades veste om Sigtunafjärden öfver Sevalla; att der I naturliga af ålder bedrifna rörelsen fordrade ,denna väg, som sammanbinder bruksdistrik-Iterna med de spanmålsproducerande orterna. latt inom orterna man önskade denna väg m man i årtionden afbidat. 1 öfverensämmelse med detta förslag aflät också K M:t till Riksdagen proposition i ämnet. Mer Riksdagen beslöt den östra vägen. Såsom ett bevis på de humbugs, som användes för latt bereda framgång åt denna väg, må nämnas, att en af reservanterna i komiten uppgjorde en beräkning öfver inkomsterna a lvägen mellan Upsala och Stockholm, som J visade en nettobehållning pr år af 300,00( rår. Genom trafikstyrelsens berättelse för å 1867 inhemtas, att den gifvit 63,000, elle I blott 1!4 proc. af byggnadskapitalet, och således är en bland de 4 allra sämsta banbitar i vårt land. Vid bedrifvandet inom stånden af denna väg sammanknöt man densamma med den då till skyarne höjda sammanbindningsbanan, ett femte misstag i fråga om våra jernvägsbyggnader, som man nu för sent beklagar. För de summor, uppgående bevisligen redan till omkring 7 millioner, som denna fantasi kostat staten och staden, hade man kunnat bygga 9 å 10 mil jernväg inom landet. Den sjette och senaste jernvägsstriden gällde Wermland, och äfven här valdes, enligt hvad man numera allmänt erkänner, det sämre alternativet, i öfverensstämmelse med det system som af chefen för statens jernvägsbyggnader 1856 uppgjordes. Då statsutskottet nu vid bestämmandet af de stambanor, som , böra byggas, yttrat sig för den östra eller Östgötabanan samt den norra stambanans dragning från Thureberg genom Upland och Westmanland till Norbergs bergslag och derifrån vidare till Storvik för att vidare fortsättas till Norrland, så har sent omsider emot bufvudstaden och de norr och vester om densamma belägna provinser skipats en rättvisa, som vi skulle önska att i våra jernvägsstriders historia få anteckna såsom ett bevis, att, under den nya representationen, sanningen bättre än under den gamla lyckas göra sig gällande. Att detta resultat icke vunnits utan skarpa strider visar sig af de många reservationerna, af hvilka en ådragit sig vår uppmärksamhet, såsom innefattande ett lika djerft försök att förvilla opinionen i fråga om den förordade Upsala—Sala-liniens förträfflighet, som vi här ofvan anfört, då fråga var om att bevisa Stockholm—Upsala-liniens. Reservanten framlägger nemligen en jemförelse beträffande arealoch folkmängdsförhällanden på en omkrets af 2 mil omkring linierna Thureberg— Sevalla och Upsala—Sala, hvilken tabell skall ådagalägga att folkmängden på den senare linien ötverskjuter den på den förra med 15,000 personer, samt att ängsoch skogsmarken på a linie är öfvervä vande, hvaremot åkerarealen är stö Sevalla-linien. Dervid har han men för -Thureberg— Sevalla-li icke beräknat folkmängden och arealen inom det område af Stockholms län, eller Sollenuna härad, Danderyds skeppslag, Wallenuna, Semminghundra och Erlinghundra häader, samt slutligen Stockholms stad, som aller inom området af 2 mil från Thureberg —Sevalla-livien, och obestridligen af denna ana her största fördel, och kommer att tillöra densamma stor trafik. Då han till Upala—Sala-livien räknar Upsala stads beolkning, så torde till Thurcberg—Sevalla öra räknas Stockholms beiolkning. Obetridligen bevisar det en nog stor tillit till äsares godtrogenhet, att utesluta området ng nära en mil, som denna väg genomgår stockholms län, men likväl intaga denna mil id beräkningen af folkmängd och areal pr bil. Intages arealen och befolkningen af tina del af Stockholms län och af hufvudlen i beräkningen, så hade resultatet vilatt ötfverskott af 150,000 menniskor och a locw areal till förmån för Sevalla-linien, t I på 3 föll sig således väl att ej inberäkna å ledemdera sidan området öster om segeln Aflan Stockholm och Upsala. hloch antles samma halt är den af samma -löfver dieservanter uppgjorda beräkningen s Sevalla-Hörre kostoaden för Thureberg— 1 lutesluter r emot Upsala—Sala. Man större kostförmån den senare den l som erfordras för anläggkänv från Sala till Westerås, 1 loch hvilken vått jernväg måste dragas, 3 Ifrån Sevalla till icka är 2 mil lä Iler låtsar förbise, terås. Man il ges till Norbergs beägen från Sevalla drai lter i vårt land song, enibland de punks 2 biser, elröras af jernväg, ocheträdesvis böra beförhållanden, jernvägenhvilken, under alla man lyckas således att ite fortsättas; och linien reducera anläggniörmån för Salaatt omnämna att till densostnaden, utan gas kostnaden för dessa båa måste lägTar man derjemte i beräkvnsträckor. mark, Upsala—Sala-banan tilden sterila af sin längd genomgår, så Krsta delen tveka i valet, men måste erkäntnan icke sj ngre än , — utskottet tillgodosett ej mindre ttstats hufvudstadens intresse. lets än RA mr oh Om