Aftonbladet – 29 april 1869, sida 3

BR a skall vika för enskilda fordringsegares rätt i samma fastigheter, har af insändaren icke uppgifvits, och torde äfven blifva svårt att uppgifva, men det äricke heller af någon vigt. Den omständigheten, att kronan endast skulle ega panträtt i jorden för tre års räntor, men enskilda fordringsegare i samma jord en längre utsträckt panträtt för oguldna räntor, är af iogen betydenhet, enär kronans uppbördsmän äro pligtige att skyndsamt indrifva kronans skattfordringar, och insändaren kan säkert icke uppgifva något fall der kronan haft tre års obetalda räntor i någon fastighet innestående. En ganska märklig företeelse är också, att, oaktadt de missgynnande konjunkturerna, erläggas grundskatterna öfverallt, och till och med i de trakter som hemsökts af svåra missväxtår, ganska punktligt, utan att exekutiva åtgärder erfordrats — ett förhållande som, enligt hvad vi med visshet känna, äfven nu är förhållandet i Kronobergs län. Derom är intet tvitvelsmål, att grundskatterna ursprungligen varit bevillningar; men att de nu hafva karakteren af en vid skattejorden fästad ränta, kan ej heller bestridas. Likgiltigt är, om man säger, att denna ränta re resenterar, eller icke representerar, en kronans kapitalfordran i jorden. Det är likaledes likgiltigt om man säger attstaten eger, eller icke eger denna kapitalfordran, men ett faktam är ju, att grundräntorna utgå till statsverket, och att i alla de motioner, som väckts i syfte att aflösa grundskatterna, föreslagits, att de skulle kapitaliseras och att det beräknade kapitalet skall till statsverket ihbetalas? De, som väckt dessa motioner vid na pågående riksdag, äro i frågan ganska väl hemmastadda och kunna visst icke tillvitas någon ovilja mot eller förbiseende af skattejordsegarnes tillständiga rättigheter. Lika med ins. anse vi att statsmakterna kunna besluta grundskatternas upphörande atan all ersättning; men vi betvifla att så sker, helt enkelt derföre, att en sådan åtgärd icke blott medförde en årlig förlust för krohan af omkring sex och en half millioner rdr irligen, utan äfven derföre, att denna uppfiring drabbade alla dem som icke äro skattejordsegare. De nuvarande egarne af skattejorden hafva fvat den med vetskap om att den är behäftad med en viss grundskatt. Visserlisen — invändes det — men den har orättvist tillkommit. Afven om denna åsigt är iktig, så bör dock erinras dels att de som ww ega denna jord bekommit den med detta mus och tagit det i beräkning då öfverlåtelen skedde, och dels att om statsmakterna skulle efterskänka grundskatterna — hvarisenom jorden erhölle ett mot grundskatternas vetopp svarande hög e värde — så erhö ej le förra egarne af jorden under hvilXas tid len — låtom oss antaga orättvist — blifvit attepligtig, ingen godtgörelse nu, ehuru det teligen varit dessa som drabbats af förusten derigenom, att jorden i deras hand Nlifvit skattepligtig och dymedelst fått ett ägre värde. Vi antaga nemligen, att ingen gare af sådan jord som nu är onererad, skulle, m den blefve skattefri, vara villig, än minre kunna förpligtas, att till siva företrädare emna någon ersättning derför att jorden, å den af dem försåldes, betaltes med ett igre pris derföre, att den var skattepligtig, ch det torde med temlig säkerhet kunna ntagås att ingen jord nu innehafves af samia slägt, som då grundskatterna infördes. Statens uppoffring af 6!e mill. rdr årligen an icke så lätt ersättas som insänd. föreäller sig; och ganska säkert är att ett arkt — och berättigadt motstånd skulle lvöta, om berörde ersättning i enlighet med is:s förslag, skulle beredas statsverket ge om förhöjningar i allmänna bevillningep. ullen och bränvinstillverkningsafgiften, : Slutligen betvifla vi att det s k. landtiannapartiet skall, enligt ins:s uppmaning, iyrka grundskatternas UPäfvande utan! sättning. Nämnde Psi Består icke ute-l utando ar Skatte grdsutan äfven af säteria frälsejor gare, och alla anse sig sanno-, kl Fe an bidraga till statsutgifterna medl. . högt belopp, att de ej vilja öka det genom : örhöjningar i bevillning, bränviosskatt och ull allenast derföre att den nuvarande skatteorden skall få ett högre värde.