Aftonbladet – 27 april 1869, sida 3

Lördagens sammanträde. Andra kammaren. Vid sammanträdets början beslöts, att konstitu tionsutskottets utlåtande angående nyföreningsaki skall företagas till behandling nästkommande ons dag och derefter statsutskottets betänkande ang grandskatternas kapitalisering. Dercfter föredrogs sammansatta bankooch lag utskottets utlåtande n:r 2, afstyrkande af hrr Frisk, Johan Olsson, Eric Olsson och Wigardt väckts motioner om upphörande af enskilda bankers gedelutgifningsrätt. En kort diskussion uppstod, under hvilken hrr Eric Olsson och Johan Olsson yrkade afslag å utskottets hemställan samt framställde hvar sitt förslag, gående ut på, att Riksdagen måtte hos K. M:t anhålla, att enskilda banker med sedelutgifningsrätt tillsvidare ej måtte oktrojeras. Hr Jöns. Pehrsson ansåg att man borde spotta på stenen tilldess den blir våt, kallande de enskilda bankerna utsugningsmaskiner, och yrkade afslag å utskottets och bifall till de framställda förslagen Församma yrkande yttrade sig äfven brr Wigardt, Sandstedt och Fr. Petersson, för utskottets hr Lindström. Genom votering segrade hr Johan O:ssons förslag med 82 röster mot 65. Samma utskotts utlåtande n:r 3 föredrogs derefter. Utskottet bade deruti afstyrkt hr Wallenbergs förslag, att 4 i gällande myntbestämningslag, hvilken lyder sålunda: Alla liqvider och betalningar kunna hädanefter, såsom hittills, i bankosedlar fullgöras, der ej annat förbehåll gjordt är, måtte ändras sålunda: Alla liqvider och betalningar till Sverces riksbank och dess lånekontor kunna hädanefter som hittills i riksbankens sedlar fullgöras ete. Efter en kort diskussion, hvarunder hr Mannerskantz yrkade bifall till sin reservation att :ed ogillande af utskot:ets motiver afslå motionen, och hrr Lindström, Jöns Pehrsson och Agardh talade för utskottets förslag, bifölls detta sistnämnda, likväl först efter votering, som utföll med 72 röster för utskottets förslag och 69 för reservantens hemställan. Vidare afslogs utan diskussion och votering ett af samma utskott i dess utlåtande n:r 4, med anledning af hr Wallenbergs i ämnet väckta motion, framstäldt förslag, åsyftande att undanrödja det hinder, som för riksbanken gällande lag, enligt dess nuvarande lydelse, kunde anses uppställa mot utgifvandet af banksedlar, lydande å guldmynt. utlåtandet n:r 5 har samma utskott dels afstyrkt åtskilliga motioner rörande ändring i lagstiftningen för enskilda banker med rätt att utgifva egna banksedlar, dels ock, på grund af hr Wallenbergs i detta ämne framställda motion, föreslagit förändringar i 26, 27 och 23 88 af k. kungörelsen den 20 Maj 1864, angående enskilda banker med sodelutgifningsrätt, gående bland annat ut på införandet af stadgande rörande sedlar, lydande å guldmynt, samt borttagande af femriksdalerssedarne. men meddelande i stället af tillstånd för de enskilda bankerna att utgifva sedlar å ett tusen rdrs valör. En stunds diskussion uppstod rörande letta ärende, under hvilken för utskottets hemällan yttrade sig hrr CO. A. Larsson, Rundäick, Rosenberg, Lindström, emot densamma frih. Liljenerantz, Jöns Pehrsson, Nils Larsson, Wener, Mannerskantz och frih. Gripenstedt. De förre anförde hufvudsakligen, att förslaget afsåge skyldighet för de enskilda bankerna itt sjelfve hålla klingande mynt, hvilket tydigen vore ett steg mot den af ingen bestridda nödvändigheten att inskränka de enskilda bankerbas sedelutgifningsrätt. De senare ansågo deremot att förslaget icke skulle bidraga till inskränkning i nyssnämnde rätt, emedan privatbankerna cke komme att med riksbanken dela omtanken om uppehållandet af den metalliska valutan, utan ndast från riksbanken förse sig med sitt förråd uf kliogande mynt, hvarigenom sistnämnde bank kulle beredas en ny svårighet för uppehållandet Vf myntvärdet. Utskottets ändringsförslag afslogs itan votering, hvaremot dess afstyrkande hemtällanden biföllos.