Aftonbladet – 26 april 1869, sida 3

i j Oe ENAS BTEGRSEIII VA ST ARE MRSMDR SEPT TER NT Jega rum först i Augusti månad. I de militära kretsarne har det ådragit sig mycken uppmärksamhet, att man i år tydligen har visat en mycket stor omsorg för de trupprörelser, som skola utföras. En af de skickligaste generalerna i Algeriet, Deligny, som står i spetsen för hela provinsen Öran, har i lägret vid Chålons tagit befälet öfver en division. Hela denna utveckling af militäröfningarne, hvarigenom man så till sägandes lägger an på att hålla den offentliga meninIgen på krigsfot, gör väl icke kriget mera möjligt, men åtminstone freden ofruktbar och I pinsam. Det lagförslag, som blifvit inlemnadt till Tllagstiftande kåren i anledning af kejsar Napoleons bref om pensioner åt veteranerna från republikens och det första kejsardömets tid, tyckes komma att möta starkare opposition, än man hade väntat sig. Det har föranledt flera amendementer; men naturligtvis blir det väl till slut antaget af kåren. Diskussionen öfver finanslagarne går i flygande fläng hos kåren. Den 20 dennes atslöts diskussionen öfver utgiftsbudgeten. Den 21 gick det något hett till, då lagen om den allmätda säkerhetön förekom till behandling. En liflig diskussion uppstod, i hvilken Pelletan, Picard och Baroche deltogo. Oppositionens amendement om lagens återtagande blef förkastadt. Samma: öde fick Jules Simons amendement om boktryckerifrihet. Pfter ett talaf Forcade la Roquette vägrade kammaren afskaffa tillståndsbrefven för boktryckare, och det förblir således vid det gamla i detta afseende. ENGLAND. Den irländska kyrkobillen går långsamt, men säkert framåt under komite-debatterna i underhuset. Den 19 dennes försvarade de konservativa ännu terränget fot för fot, försökande att åt statskyrkan bibehålla så många förmåner som möjligt, men majoriteten, omvexlande mellan 98 och 107 röster, förkastade alla deras förslag. De vigtigaste stadgandenas framgång är redan betryggad, och det återstår endast att reglera detaljfrågor. Ett bland de vigtigaste besluten under denna debatt är det, som beröfvar de anglikanska prelaterna rättigheten att ha säte i öfverhuset. Slaget i underhuset, har det konservativa partiet sökt taga igen sin skada i öfverhuset, der en af dess medlemmar, lord Redesdale, såsom ett hinder mot reformen åberopat den ed,som Englands suveräner aflägga vid sin kröning och genom hvilken de lofva att upprätthålla Guds lagar, evangelii sanna efterlefnad, den af lagen stadfästa reformerade protestantiska religionen samt åt konungarikets biskopar och presterskapet äfvensom åt de till desses omsorger anförtrodda kyrkorna bibehålla de rättigheter och privilegier, som på grund af lag tillkomma dessa kyrkor eller någon bland dem. Det blef dock icke svårt för lord Granville att bevisa, att den åberopade eden endast inskränker suveränens verkställande makt, men icke ålägger honom någon förpligtelse att sätta sig emot den lagstiftande maktens beslut, med ett ord, att alla prejudikat och isynnerhet katolikernas emancipation omkullslå den sats, han förfäktat. Lord Redesdale höll till godo härmed, och den enda vinst, han: skördade af sitt försök, var de liberala tidningarnas begabberi. ÖSTERRIKE. Den 20 dennes sammanträdde ungerska riksdagen i Pest. Underhuset består, som bekant, af nyvalda medlemmar. De första sammanträdena hafva upptagits af förberedande arbeten. Den 24 väntades kejsaren till Pest, för att inför riksdagen hålla throntalet. Den hittillsvårande inrikesministern, baron Winckhem, har kort innan riksdagens öppnande tagit afsked; enligt Neue freie Presse har den siebenbirgske grefve Pechyl, utnämnts till hans efterträdare. I Wien motser man med stor spänning förhandliogarne i riksrådets deputeradekammare angående galiziska landtdagens fordrin-. gar på större politisk sjelfständighet. Man anser såsom mycket troligt, att samtliga polska riksrådsmedlemmar skola komma att nedlägga sina mandater och utträda ur riksrådet. Den af riksrådet nedsatta författningskomiten har sedan längre tid tillbaka varit sysselsatt med den galiziska frågan. Ministrarne hafva förklarat, att de visserligen äro redobogna att utvidga Galiziens administrativa sjeltständighet, men icke kunna gå in på medgifvanden, som skulle åstadkomma en förändring i författningen, t. ex. beviljandet af ett särskildt polskt hofkansli och en polsk minister för Galizien. Det finnes för närvarande en polsk medlem i det vest-österrikiska ministeriet, grefve Potocki, men denne är ej minister för Galizien, utan åkerbruksminister. ITALIEN. Enligt ett telegram från Florens af den 20 dennes har finansministern i representantkammaren angifvit den finansiella ställningen på följande sätt: Vid 1868 års utgång utgjorde statsbristen 314,000,000 fres, och innevarande års brist kommer att uppgå till 75,000,000 fr., eller tillsammans 389,000,000 fr., hvartill ytterligare måste läggas förskott tilljernvägarm. m. till ett belopp af225,000,000 fr., så att året i det hela taget ska sluta med en brist af 614.000,000 francs. Af denna brist skola 300,000,000 betäckas genom kreditsedlar; för betäckande af resten har regeringen det på tobaksafgiften upptagna lånet, hvaraf non skall ha 378,000,000 till sitt förfogande, och på det sättet skola således 64,009,000 vara disponibla den 1 Jan. 1870. Statsbristen för 1870 beräknas till 94,000,000 fr. Först år 1875 kan det vara utsigt till jemnvigt mellan inkomster och utgifter. Ett telegram från Milano berättar, att en sammansvärjning blifvit upptäckt och en mängd bomber tagna i beslag. Sex personer skola ha blifvit arresterade. Det är svårt att af dessa knapphändiga uppgifter bedöma omfånget och vigten af denna underrättelse, då det på den senare tiden litet emellan talats om i Italien upptäckta sammansvärjoingar, hvilka sedermera befunnits icke vara af nåson synnerligen allvarsam beskaffenhet. Den amnesti, påfven utfärdat i anledning af den 50:de årsdagen af hans prestvigning, beviljar endast eftergift af två tredjedelar af len strafftid, som blifvit politiska förbrytare h ( s DN