Aftonbladet – 26 april 1869, sida 3

Article Image
UTRIKES. FRANKRIKE. Då marinbudgeten den 15 dennes diskuterades i lagstiftande kåren, yrkade Bethmont, att ett utskott skulle tillsättas för att underkasta marinens tillstånd en noggrann undersökning. Men hans förslag blef förkastadt. Han klandrade bland annat upprättandet af två pansareskadrar, den ena i Cherbourg, den andra i Toulon. En dylik åtgärd ansåg han onödig, likasom det också väckte hans misstroende, att regeringen hade förskaffat sig en transportflotta, med hvilken hon i hvad ögonblick som helst kunde kasta 40,000 man och 12,000 hästar i land på hvilken punkt hon ville. På båda dessa anmärkningar svarade marinministern Rigault de Genouilly: Hr Bethmont önskar, att man helt och hållet skall afskaffa pansareskadern i Cherbourg och inskränka den på Medelhafvet till två fartyg. Jag delar icke denna åsigt. Medelhafsflottans tillvaro är ett resultat af politiska nödvändigheter. I en lång följd af år har Frankrike brukat hålla en stark flotta i Toulon eller dess grannskap, hvilken genast kan afgå till alla de punkter, der det gäller att försvara landets intressen eller dess ära. Jag säger icke, att det finns nära förestående eventualiteter, som kunna påbjuda denna eskaders mellankomst; men ur denna synpunkt är det dock nödvändigt att bibehålla allt, sådant det är. Detta är dock icke det enda skälet. Båda pansardivisionerna äro marinens öfningsläger, och man behöfver dem så mycket mera, som flottans officerare åter måste inöfvas efter de resor de företaga. Hvad transportflottan angår, så skall hon i krigstid erbjuda ofantliga fördelar; ty hon skulle genom vissa operationer, på hvilka jag icke behöfver inlåta mig närmare, kunna bilda en af den stora kontinentalarmens flyglar (Bifallande skratt). Denna transportflotta, beträffande hvilken jag har antydt en roll, som den kunde komma att spela, är icke heller utan nytta i fredstid. Hon tjenar till att förnya personalen i kolonierna, att föra trupper till Cochinkina, Japan och andra sådana ställen. Hvad angår utförandet af det år 1851 uppställda programmet, meddelade Dupuy de Löme (statsråd och direktör för marinministörens materiel) följande upplysningsr: I programmet var det bestämdt att bygga 40 stora fartyg, snabbseglande Jlinieskepp eller pansarfregatter; 16 fregatter och 12 linieskepp äro färdiga; det fattas ännu 12 fregatter. Af de 90 korvetter, som skulla

26 april 1869, sida 3

Thumbnail