Aftonbladet – 26 april 1869, sida 3

Annu en musikalisk högtid eburu af helt olikartadt skaplynne gafs allmänheten samma dag genom Anton Rubinstein; andra konsert i De la Croixs salong. Den frejdade artisten, som vunnit ett ganska stort antal åhörare, begagnade detta tillfälle att i snart sagdt hvarje tänkbar branche af pianovirtnositet bevisa sig stå på höjden af sin konst. Den stora stil, som utgör majestätet hos verkligt mästerskap, besitter hr Rubinstein i högre grad äv vi funnit någon annan pianist ega den, och den karakteriserar hans föredrag, i hvilken genre det än rör sig, hans lugn som hans hänförelse, hans svärmeri som hans bravur. Hans kompositioner, bland hvilka den romantiskt sköna Sarabanden tycktes oss för tillfället vinna priset, bära likasom hans virtuositet geniets pregel. Bifallet vittnade om verklig förtjusning med alla dess nyanser, från häpnadens utbrott till den stilla njutningens andlösa uppmärksamhet, och kulminerade, såsom det föreföll oss, efter utförandet af Sebastian Bachs fantaisie. chromatique, en prestation, till hvars storartade kraft vi i denna musikbranche ej kunna erinra oss att hafva förnummit ett motstycke. Man bör skatta sig lycklig öfver tillfället att i morgon å k. operan få förnya bekantskapen med en konstnärsförmåga så utomordentlig som denna.