Aftonbladet – 22 april 1869, sida 3

fs-I Förslaget fann i Monitören (den 2 Mars 186 itlett lika lärdt och grundligt som välvilli ler I bedömande af Sainte Beuve, hvilken gaf D sk dot ofvannämnda vitsord och påminde o ift) hans fordna litterära förtjenster; bland a ch dra hans lärda upplagor af de grekiske ot va I latinske författarne samt. särskildt hans ö et I versättning af Tukydides, hvilken han i si et75:te år genomsåg med en fulländad hell dr I nists omsorg och noggrannhet. De, so fl) blott känna honom från dessa arbeten, sko ör knappt kunna föreställa sig, huru djerf, hur ;h längt främskriden; ja nästan oförvägen ha ai jär beträffande de ändringar, hatt föreslår a införa i rättskrifningen, och ändock ö -)han här blott logisk och konseqvent al— sådan var BSainte Beuves allmänn st.) omdöme, Recensionen innehöll derefter e t jutförlig och lärd framställning af den fordn t jutvecklingen i språkets rättskrifning, såvä a före som efter frarska akademiens först t fastställelse af reglorna år 1694 (sedermer: a 11740 och 1835, i 3:dje och 5:te upplagorn: ijaf ordboken). Slutligen anmärktes någre s jinkonisegvänser i den rättskrifning, son rifanns i ett aftryck af några böcIker af Tölimaque X(Fenelons berömda ars , bete), hvilket Didot hade gjort enligt sing nya reglor. I det hela var Sainte Beuve nöjd timed ändringarne, och hans öga hade icke stött sig på den revölutions, som hån säger Iderigenom skulle ske i rättskrifningeri. a, Ihan tyckes till och med i vissa fall vara öjd för att gå något längre, men vill i alla händelser ha reglorna utförda med tull konseqvens, Sedermera har Didot genomarbetat förslaIgen och i en ny upplaga sändt dem uti verlden; och såvidt man kan sluta af en anmälan I Aögsb: allgem. Zeitung, har han låtit Sainte Beuves ätimärkningar inverka på sig. Hans förslag gå nu dels ut på att alskaffa det skrifsätt, som kommer från ordens grekiska ursprung — och dessa ord äro ju de främmande ord, af hvilka franskan har mest, emedan de latinska ord, som finnas i andra språk, här äro infödda — och dels på att borttaga alla onödiga bokstafsfördubblingar och på sämma gång befria de skrifvande från de olägenheter, söm härflyta deraf, att ett ljud skrifves på flera sätt. Han vill t. ex. skrifva c i stället för ch, der detta uttalas såsom k hos oss, således psycologie, r i stället för r:, catarre, t i stället för th och fi stället för ph, ortografie, hvarigenom det franska språket tillika skall vinna den fördelen att likna italienska och spenska mer än nu; ty de ha just upptagit de.ta skrifsätt för länge sedan. Vidare bortkastas de dubbla bokstäfver, som icke låta försvara sig af tttalet, utan endast af ursprunget, således agraver, acompagner, alonger, valte — men homme och personne trots de latinska homo och persona. Åtskilnaden mellan ant och ent samt mellan cnce och exce i ändelser upphäfves, och ant och ance brukas ensamme; i stället för ti och tion begagnas si och sion, der det öfverensstämmer med uttalet. Ursprungligen hade Didot tänkt att införa ett sådant tecken (cedille) under t, när det skulle uttalas såsom s, som det, hvilket nu sättes under c, då det emot den allmänna regeln framför vissa vokaler skall uttalas såsom ett g-ljud; och denna tanke vann Sainte Beuves fulla bifall. I stället för y användes i, men å andra sidan införes ett j för att skilja mellan de båda uttal, som g har, således figure, men aflijant i stället för affligeant, hvarigenom tillika ett stumt e besparas; äfven aflöses z såsom pluralisändelse af si öfverensstämmelse med redan befintliga former. Anmälaren i Augsb. allgem. Zeitung; som icke har namngifvit sig, bifogar nu den upplysningen, att dessa få och praktiska förslag, hvilka dock omfatta ett temligen stort område, redan ha vunnit anhängare inom de tongifvande akademiska kretsarne. Akade-l: mien döljer icke för sig, att det är nödvändigt att småningom göra rättskrifningen enklare, och hon skall i sin nya upplaga af ordboken så mycket hellre gå in härpå, som de fordrade förändringarne föreslås så modecat och afgörandet lägges i hennes egen hand,. Om det förhåller sig så, skola rättskrifningsreformerna äfven utom Frankrike vinna ett betydligt stöd derigenom.