Aftonbladet – 22 april 1869, sida 3

RIKSDAGEN Gårdagens aftonsammanträden Första kammaren. Först till behandling stod å föredragningslista sammansatta bankooch lagutskottets betänkand n:r 1,i anledning af hr Wallenbergs motion on införande af nytt myntsystem, grundadt på guld Utskottet hade hemställt, att Riksdagen, jemte till kännagifvande, det Riksdagen för sin del finne en förändring af landets nuvarande myntsysten vara önskvärd och behöflig, ville anhålla, det K M:t måtte låta, på sätt lämpligast finnes, anställ: utredning, huruvida ett nytt myntsystem, grundad på guld och för öfrigt ordnadt i hufvudsaklig öf verensstämmelse med de af utskottet angifna grun der, eller möjligen andra, vore för landet ända målsenligt; samt att K. M:t derefter vill: till Riks dagen afgifva förslag till ny myntordning och dq öfriga af Konungens och Riksdagens gemensamm: beslut beroende stadganden, som i sammanhang dermed kunna finnas behöfliga; Uti häremot afgifna reservationer hade hemstält: af grefve J. O. Mörner: att Riksdagen måtte hos K. M:t anhålla, att enär en förändring i landets nuvarande myntsy. stem ifrån siifver till guld, i enlighet med de ut utskottets betänkande angifna grunder, syntes vars önskvärd, K. M:t måtte täckas taga denba fråga i öfvervägande, och i fall en sådan förändring, som ifrågasatt blifvit, af K. M:t pröfvades ändamålsenlig, då till Riksdagen afgifva förslag till så välny myntordning, som öfriga af K. M:ts och Riksdagens gemensamma beslut beroende stadganden, hvilka kunde finnas behöfliga. samt af br Bergström: att Riksdagen måtte för sin del besluta: 1:0 att antaga ett särskildt på guld grundadt myntsystem att vid sidan af gällande silfvermyntsystem tillämpas af dem, hvilka vilja deraf vid försträckning eller annan kreditrörelse sig begagna; 2:0 att myntenheten i detta nya system skall vara det guldmynt, som utmyntas i enlighet med k. förordningen den 31 Juli 1868 och benämnes Carolin; 3:0 att tiondedelen af en Carolin skall, under benämning af Mark, blifva det nya myntsystemets räkneenhet; 4:o att en Mark indelas uti 100 örtug; 5:o att bråkdelar af Carolinen må tillsvidare, och så längs utmyntning af deremot svarande myntstycken icke sa. gäldas med silfvermynt eller, der 1, : kopparskiljemynt får i liqvid enligt gällande ? Användas, med detta orligt sådan grund, att en Mark eller 100 örtug anses 5.ula ina med 72 öre. Under den diskussion, som röra-4te denna fråga uppstod, voro alla talare temligen ense OM behofvet af ändring i det af motionären föreslagna ste. Man uttalade äfven den öfvertygelsen, att inom. ganska kort tid guld komme att blifva allmän myntstandart; men tiden derför vore dock ännu ej inne. Af detta m. fl. skäl röjdes ock mycken tvekan att godkänna utskottets förslag, såsom allt för kategoriskt, och hvars motivering dessutom vore af beskaffenhet att dermed syntes åsyftas ett kringgående af 72 R.-F. Sådana åsigter uttalades af frib:ne Skogman och Stjernblad, grefve J. 0. Mörner samt hrr Nordström och FåÅhreus, hvilka förklarade sig vilja biträda den af grefve Mörner reservationsvis föreslagna skrifvelsen till K. M:t med den af grefve Henning Hamilton påyrkade förändring, att derur borttoges orden i enlighet med de uti utskottets betänkande angifna grunder,, samt som ifrågasatt blifvit, — Hr Schartau uppträdde mot utskottets både motivering och kläm samt yrkade rent afslag å utlåtandet. — Äfven hrr J. J. Ekman och v. Geijer framställde åtskilliga anmärkningar mot utskottets atlåtande i sin helhet. Med afseende å det önskvärda att komma från de olägenheter, som af nuvarande myntsystem härflyta, förordade dessa taare bifall till hr Bergströms reservation, ett förlag, som äfven understöddes af hr Wallenberg, vilken fann denna reservation innehålla något nera positivt än utskottets hemställan. Endast te punkten i reservationen fann talaren sig icke unna godkänna. — Såsom utskottets försvarare ippträdde grefve E: Sparre och frih. v. Schwerin, vilka förordade godkännande af detsammas förlag. — Frib. de Geer förklarade sig för sin del j fafva något att invända mot en framställning ill K. M:t rörande denna fråga. isynnerhet om len uttrycktes i de af grefve Mörner föreslagna rdalag. Ett sådant yttrande från representatioen kunde tvärtom blifva ett ganska önskvärdt töd för regeringens åtgärder i denna fråga. Taaren begagnade nu äfven tillfället gifva tillkänna, tt han delade de af flere talare yttrade betänkigheter mot att genomföra en förändring i myntäsendet utan föregången förändring. af ordalydelen i 72 S R. F. — Sedan hr Wallenberg och