Aftonbladet – 20 april 1869, sida 3

k gjort roteringen med erläggande af vakansafgift, måtte åläggas effektiv rotering; äfvensom att effektiv rotering måtte utgöras äfven af de s. k. fri2 Isocknarne i Örebro län. Kammaren biföll dessa 0 I punkter, den senare efter votering med 55 röster s I mot 45, hvilka afgåfvos för bifall till K. M:ts af statsrådet v. Ehrenheim och grefve Henning Hamilton förordade proposition. ce en I hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad K. M:t föreslagit, i ändamål att tillgodose armåns behof af hästar vid krigsutbrott, hade utskottet i 30:de punkten föreslagit, att kommunerna skulle åläggas för hvarje 200,000 rdr fastighetstaxeringsde vid inträffande krig genast och emot ersättning enligt markegångspris anskaffa och vederbörande befäl tillhandahålla en fullt duglig häst; dock att mera än en sådan uppsättning af hästar icke må under samma krig kunna någon kommun åläggas; samt att den utgift, som härigenom kan komma att kommunerna tillskyndas, skall mellan kommunens skattskyldige fördelas. — För afslag å denna punkt talade frih. Sprengtporten, orefvarne C. G. Mörner och J. O. Mörner samt hr I Montgomery-Cederhjelm och frih. Beck-Friis, I hvilka ansågo att ej kommunen såsom sådan borI de för krigsändamål beskattas. Det vore krigs I förvaltningens ensak att fylla uppkommande behof Jaf hästar. Det nu föreslagna sättet föreföll dessutom dessa talare både orättvist och opraktiskt, orättvist derigenom, att utgifterna komme att utfalla olika samt opraktiskt i så måtto som vid markegångssättningarne prisen otvifvelaktigt skulle sättas så högt, att det allmänna icke skulle skörda någon fördel af nu föreslagna åtgärder. Dessutom funnes ju extra rotehållare, som vore skyldiga att uppsätta hästar; hvarföre hade man icke tänkt på dem? — För bifall till punkten, sådan som utskottet föreslagit den, talade åter grefve Henning Hamilton, hir v. Ehrenheim och af Klint, frih. A. C Raab, hrr Wijkander, Bruzewitz och Hazelius, grefve E, Sparre, samt friherravne v. Schwerin och Stjernblad, hvilka funno detta förslag förtjent af uppmärksamhet, för så vidt detsamma obestridligen befrämjade armöns hastigare sammanströmmande vid en mobilisering. Enligt detta förslag komme kostnaderna att fördelas lika på hela landet och det vore sålunda bygdt på rättvisa och billighet. Dessa talare önskade lifligt att Kammaren måtte uttala sitt gillande af de i denna punkt föreslagna åtgärder, hvilka otvifvelaktigt komme att särdeles kraftigt medverka dertill, att armtn med dess förråder kan blifva i tid ordnad och samlad. — Punkten godkändes af Kammaren utan votering. Utskottets i 31:sta punkten gjorda tillstyrkan till K. M:ts förslag, att egare af extra roterad jord måtte vid utbrott af krig, i stället för att uppsätta manskap och trosshäst, ega att erlägga en kontant afgift till lika belopp, statsverket utgifver för trosshäst, bifölls utan diskussion. Med gillande af den grundsats, att de afsutna kavalleriregementena och kårerna böra till roteradt infanteri förvandlas, hade utskottet i 32 punkten hemställt, att Riksdagen måtte hos K. M:t göra framställning derom, att rusthållarne vid de afsutna rusthålls-regementena och kårerna måtte erbjudas förlängning af nu gällande vakansh trakter till 1873 års slut; samt att för den delse rustbållarne skulle vägra att på sådant erbjudande ingå, K. M:t måtte låta rotera dem till infanteri och till statsverket indraga de till rustningens upprätthållande anslagna rustningsoch augmentsräntor. Frih Staölv. Holstein yrkade afslag, men Kammaren biföll utskottets hemställan. I 33:dje punkten hade utskottet tillstyrkt K. M:ts förslag, att med rustbållarne vid de beridna rusthållsregementena och kårerna måtte träffas öfverenskommelse derom, att kronan öfvertager anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, hästoch sadelmunderingspersedlar, mot det att rusthållarne erlägga en mot besväret svarande, på sådan öfverenskommelse grundad, billig årlig afgift. — Punkten bifölls. Hvad K. M:t föreslagit rörande manskapets tjenstetid dels vid indelta och dels vid värfvade armåen hade utskottet i 34:de punkten afstyrkt. Punkten bifölls. I 35:te punkten hade utskottet ansett sig böra gemensamt med statsutskottet taga K. M:ts förslag om underbefälsskolor för indelta armån i öf vervägande samt sedermera gemensamt med nämnde utskott afgifva utlåtande. — Kammaren giliade utskottets åsigt. I 36:te punkten hade utskottet afstyrlkt medgifvande till K. M:ts förslag om, att de kostnader, . som under år 19870 skulle komma att förorsakas kronan genom öfvertagande af rekryteringen v: indelta armån, måtte bestridas af allmänna buvärl! ringsfonden. — Punkten bifölls af Kammaren. I 37:de punkten hade utskottet tillstyrkt, i an-: ledning af åtskilliga motioner, att Riksdagen måtte : hos K. M:t anhålla om utarbetande och framstä lande af ett förslag till såväl indelningsverkets aflösning som organisation af landtförsvaret, bygd. å grundsatserna af allmän värnepligt och rättvis fördelning af de bördor, som landets försvar kräfver. — Emot denna utskottets hemställan hade grefve Henning Hamilton reserverat sig, hemställande. att Riksdagen, med afslag å denna punkt, måtte förklara motionerna för närvarande icke till : någon åtgärd föranleda. Grefve G. Posse begärde först ordet. Talaren ansåg i afseende å denna punkt: 1:0 att Sverge till sitt landtförsvar utbetalat årligen 6 millioner mer Frankrike, i proportion till sitt taxeringsvärde, på den grund, att då Frankrikes taxeringsvärde är 63,000 millioner och dess krigsbudget 285 million så skulle Sverge, hvars taxeringsvärde är 2187 millioner, betala 10 millioner; men då det nu betalar 16 millioner, så var deraf klart att Sverge betalar 6 millioner mer än Frankrike efter samma proportion, och fann talaren uti detta förhållande rätta grunden till vårt närvarande ekonomiska betryck. Då Frankrike höll på att digna under sin krigsbudet, så var det väl ej underligt om Sverge gjorde detsamma med ännu större krigspålagor; 2:0 visade talaren att vår armå detta oaktadt var uti bristfälligt skick; ett förhållande som bestyrktes af krigsministern, då han framkom med ett förslag om ytterligare några millioner till dess iståndsättande — millioner, hvilka, enligt både talarens och flere andras förmenande, skulle fördubblas innan armån kom i skick efter krigsministerns grunder; 3:0 sökte talaren visa, att Preussens armå, som består af en million soldater, fullt beväpnad och med fullt befäl ej kostade mer än 177 millioner, och att vi sålunda borde kunna hafva en arm på 100,000 man efter detta system för 17 millioner 700,000 rdr, således endast omkring 1, million mer än vår närvarande. bristfälliga armå kostar; och företedde talaren såväl för detta sitt påstående, som för öfriga statistiska uppgifter, officiella handlingar, hvilka funnos på hans bänk r hvar och en att beskåda; 4:0 sökte talaren visa, att om vi ville hafva en armå å 100,000 man, lika beväpnad och med lika befäl som den pr siska, men hvilken ej exercerade mer än v delta armå, så skulle vi kunna erhålla den fö millioner mindre än vår närvarande armå kostar, oaktadt dess ofullständiga skick, och kom talaren till detta resultat genom att från kostnaden för en armå efter preussiskt system och fullt exerradt draga bort skilnaden på exerciskostnaden ör en dylik armå och vår indelta armås exercis; 0 förklarade talaren att han alls icke yrkade på införandet af preussiska systemet här i landet. Han hada aendact velat anföra några falkta för att come