Aftonbladet – 20 april 1869, sida 3

Juridiskt. Om ansvar för falsk angifvelse. Vice länsmannen H. Grahn aflemnade til stadsfiskalen i Falköpin en skriftlig angif. velse, deri han till laga beifran anmälde, at en honom tillhörig tulubb och ett resskärj den 25 Mars 1867 blifvit vid Falköpings sta tion stulna, hvilka persedlar återfunnits ho handlanden Lundin i Jönköping. Det upplystes, att Lundin af misstag med: tagit pelsen och skärpet från Falköping; hvar efter Grahn förklarade, att det icke vari hans mening att angifva Lundin för stöld men som Lundin vållat Grahn kostnader fö pelsens återfående och Grahn haft skäl til rättegången, yrkade han ersättning för sine utgifter och för rättegångskostnaden. Stads-fiskalen nedlade åtalet. Lundin deremot yrkade ansvar å Grahn för falsk angifvelse samt begärde ersättning för rättegångskostnaden. Rådhusrätten yttrade i utslag den 16 December 1867, att ehuru Grahn, som genom angifvelse åstadkommit åtal mot Lundin för stöld, styrkt, att han haft skäl till den förmodan, att hans peis blifvit från honom stulen; likväl och emedan Grahn, enligt rådmannen Wallins vittnesmål, af honom blifvit underrättad, på hvad sätt Lundin blifvit innehafvare af pelsen, och Grahn deraf tydligen kunnat finna, att L:ndin ej olofligen åtkommit densamma, samt äfven om Grahn ansett, att Lundin, hvilken dock hos stationsinspektoren i Jönköping anmält, att han kommit i besittning af pelsen, förfarit oriktigt i afseende å kungörandet om densammas innehafvande, Grahn vid sådant förhållande icke bort angifva Lundin för olofligt tillgrepp; ihy och då Grahn icke fullföljt angifvelsen och han sålunda måste antagas hafva handlat mera af obetänksamhet än af argt uppsåt, dömde rådshusrätten Grahn, jemlikt 16 kap. 4 strafflagen, att för falsk angifvelse plikta 100 rdr; hvarjemte Grahn ålades att utgifva ersättningar till Lundin för inställelsen och til vittnena i målet. Göta hofrätt, der både Grahn och Lundin besvärade sig, fann icke skäl att på Grahns besvär göra ändring i rådhusrättens utslag, men i anledning af Lundins ändringssökande höjdes det ralin ådömda bötesbelopp till 250 rdr. Grahn klagade hos K. M:t, som den 27 sistlidne Januarimeddelat följande utslag: Emedan Grahn, fastän han i den skrifvelse af den 4 Juni 1867, som föranledt måets anhängiggörande vid rådbusrätten, gjort angifvelse derom, att ifrågavarande persedlar blifvit från honom stulna och hos Lundin återtunna, likväl icke för stölden bestämdt angifvit Lundin, samt Grahn hos rådhusrätten vid första rättegångstillfälle, hvarill ban varit kallad, förklarat, att hans mening aldrig varit att angifva Lundin för tjufnad, finner K. M:t, med ändring af domstoarnes beslut, Grahn icke kunna till avsvar ör falsk angifvelse fällas; i följd hvaraf Grahn emväl befrias från utgitvande af annan rsättning i målet än den, som af domstolarne illerkänts de af Grahn åberopade vittnen; men då Grahn ej styrkt, hvari hans kostnader för tillrättaskaffande af omförmälda persedlar bestått, varder Grahns anspråk på ersättning för samma kostnader utan vidare ufseende lemnadt. Detta utslag utgjorde 4 ledamöters mening, ivaremot tre ledamöter, med ändring af hofLens utslag, fastställde rådhusrättens belut.