Aftonbladet – 19 april 1869, sida 3

Betsookerindustrien. Det berättas, att prof. Arrhenius inom Bevillningsutskottet återtagit sitt förslag, som afsåg fem års skattefrihet för betsockerfabriker och sedermera en successiv beskattning. Vi beklaga, om så är fallet och om icke förslaget blifver af någon annan utskottsledamot upptaget och vinner afseende. Pet vore nemligen i hög grad önskligt, om man vid denna Riksdag kunde komma till något resultat i denna sak, då frågan om att i -någor större skala tillegna vårt land fördelarne af betodling synes ha erhållit en ganska fullständig utredning och numera ha kommit, på dagordningen. . Skulle allt förbli vid det gamla och ingenting vid denna Riksdag beslutas i afseende på beskattning å betsockerfabrikationen, så vore sådant i flera hänseenden olämpligt och hvarken det allmänna eller någon annan skulle deraf ha någon fördel, om man uodantager sockerbruket i Landskrona, som icke blott skulle fortfarande uppbära ett betydligt premium på det allmännas bekostnad, utan tillika undvika hvarje konkurrens å detta område; ty så länge frågan lemnas väfvande och lagstiftande makten icke antagit ett bestämdt system i afseende på beskattningen af betsockerfabrikation, kan ingen våga sig på kostbara anläggningar, med fara att en beskattning. strax derefter pålägges saf sådan beskaffenhet, att, den nya industrien icke kan bära densamma. Genom den diskussion, som egt rum rörande detta ämne. och i hvilken vårt blad sökt lemna bidrag still em-utredning, tros vi vara klarligen ådagalagdt, att sockerbetsindustrien bör beskattas, så framt icke statskassan skall lida förlust och de skattdragande betungas till förmån för ett antal industriidkare, och att i fall man skulle lemna betsockerfabrikationen obeskattad, så fordrar konseqvensen ovilkorligt, att bränvinsbränning af sockerbetor icke heller skulle draga någon tillverkningsskatt. Men önskar man nu, att en sådan industri så snart som möjligt skall kunna utveckla sig och blifva till gagn för det svenska jordbruket, så är det nödvändigt att afgöra beskattningsfrågan och definitivt uppställa en sådan ordbing, som gör det möjligt för betsockerfabriker att uppstå och attsedan de Hunnit besegra de svårigheter, som äro förknippade med nya industrier, lemna den tribut till statskassan, som vederbör. Skulle man vid denna Riksdag kunna fatta beslut om t. ex. 4 eller 5 års skattefrihet för betsockerfabriker och en derpå följande,successiv beskattning, så tro vi, att detta beslut skulle vara egnadt att framkalla ett icke obetydligt antal dylika anläggningar och att ävägabringa sockerbetsodling inom vårt land i en ganska betydande utsträckning. Fästdon ansa kaninen inb