tektionismen, att man åndtligen i Bngland börjat låta öfvertyga sig om, frihandslssystemets förderllighet, och att en återgång till skyddssystemet skulle ega rum. Vi ansägo ej behöfligt vederlägga denna uppgift, enär den påtagligen var gripen ur luften och sannolikt tillkommit dem till uppmuntran, som möjligen inom Riksdagen ville laborera i protektionism. Men nu har en händelse inträffat, som tydligt ådagalägger, att de ofvan omtalade ugglorna reducerade sig till en anka. Det är bekant, att våra protektionister hvarje gång de påyrkat införseltull å spanmål, alltid hafva såsom skäl för en sådan åtgärd åberopat, atti sjelfva England finnes en dylik tull. Men nu har Englands finansminister (skattkammarkanslern) föreslagit, att denna införseltull — den sista lemningen af spanmålslagarne — skall afskaffas, och det anses otvifvelaktigt att parlamentet dertill skall lemna, sitt bifall. Med nämnde införseltull afsågs alldeles icke något skydd för Englands jordbruk, utan blott en kontrollätgärd, för att med säkerhet få utrönt huru stor spanmålsinförseln till England var. Denna införsel har emellertid stigit så enormt, att, ehuru tullen allenast utgör 1 shilling pr quarter — eller omkring 8 öre pr kubikfot — -så har den dock till Englands statsverk inbringat 900,000 , eller mer än 15 millioner rdr rmt. Det är således en ganska betydlig uppoffring, som skattkammarkanslern nu påyrkar. ; Då nu, såsom bekant är, ganska betydliga vantiteter svensk spannmål exporteras till lngland, är skattkammarkanslerns ofvan omörmälda förslag af stor vigt för Sverge. År 1867 uppgick denna spanmålsexport till 11,613,000 kubikfot, och afgiften för en sålan qvantitet utgör omkring 940000 rdr. Vid ibnevarande Riksdags början motionerade herr P. A. Åkerlund en framställninlerom, att K. M:t skulle anmodas vidtaga ådana åtgärder, hvarigenom, i afseende på ull-lagstiftningen, fall reciprocitet åvägaoringades mellan Sverge och främmande maker. Sedan nu förslag väckts om upphäfvande af spanmälsinförseltullen i England, örvänta vi att hr Åkerlund, med anledning it nyss berörda, obestridiigen under Rikslagen inträffåde BKändelse, skall, med:tillämpning afreciprocitetsprincipen, väcka moion om tullfrihet tär på engelska exportwtiklar till. ett mot det ofvan angifna svaande belopp. Bomullsgarn och bomullsräfnader till exempel inbringa i tull icke fullt amma summa här, som svensk spanmål det öregående åren: betalt till engelska tullrerket. Desså bomuällsvåror borde således, oligt hr Åkerlunds åsigt, genast göras tullria här, såframt han icke. vill tillämpa den t honom yrkäde reciprociteteten så vidträckt, att alla engelska artiklar skulle tullritt inkomma i Sverge, enär numera ingen nda svensk exportartikel är belagd med nåon slags tull i England.