Aftonbladet – 19 april 1869, sida 3

RIKSDAGEN. Lördagens sammanträden. Första kammaren. Först till behandling förekom 24:de punkten i särskilda utskottets n:r 1 utlåtande rörande k. propositionen om armåns omorganisering. OM Mit hade, föreslagit, att rustoch rotehållares samt 80 datens inbördes förhållanden m mare regleras, i ändamål att lindra de förres besvär och ställa soldat samt rustoch rotehållare i mindre beroende af hvarandra. I sådant hänseende hade K. M:t uppgjort och Riksdagens pröfning underställt följande allmänna bestämmelser: 1:o. Alla ovissa besvär, som, tillkomna efter knektekontraktens upprättande, nu äro med soldatens aflönande förenade, skola, i den mån gällande Toeekontrakt löpa till ända, såsom skyldighet SA öra, samt må icke vid legoaftal, som framdeles upprättas, ovilkorligen åläggas någon att utgöra; 1 2:0. K. M:t och kronan öfvertager rekryterings. skyldigheten och i ere gens dermed ifrågakommande utgifter för städja oc lega; . 3:0o. Ett normalkontrakt, gällande för hela riket, upprättas. Enligt detta kontrakt skulle soldatens löneförmåner utgöras af bostad på rotens mark, bestående af stuga efter hittills varande bruk med erforderliga uthus, samt 45 kubikfot spanmål årligen, hälften råg och hälften korn, dock att binder ej möter derför, att lönen äfven kan till hela eller en del af sitt belopp bestå af jord, som rotehållare åt soldaten upplåter, penningar eller persedlar, likväl endast efter frivilligt dem emellan träffad och skriftligen upprättad samt af befälet godkänd öfverenskommelse. I ofvannämnda punkt hade utskottet hemställt, att hvad K. M:t i berörda hänseenden föreslagit icke måtte åf Riksdagen bifallas. Utskottet hade i motiveringen af denna hemställan, bland annat, uttalat den åsigt, att fögå båtnad vore att förvänta af partiella lindringar och eftergifter. Såväl med fästadt afseende å rustoch rotehållares klagomål som ur synpunkten af försvarsverkets åndamålsenliga ordnande vore det derför vida fördelaktigare att medgifva hela indelningsverkets upphäfvande, mot en ersättning till statsverket, motsvarande värdet af de rustoch rotehållare nu åliggande besvär. Hr v. Otter yrkade bifall till utskottets förslag. Hr v. Ehrenheim önskade, att bifallet till utskottets förslag skulle formuleras så, att Kammaren måtte förklara sig för närvarande icke bifalla K. M:ts, förslag. Grefve Henning Hamilton motsatte sig detta hr v, Ehrenheims förslag, emedan af detsamma kunde dragas den åsigt, att Kammaren vid nästk. Riksdag ämnade bifalla K. M:ts förslag, hvilket dock ej vore meningen, ty den uppställning, förslaget nu hade, kunde aldrig gillas. Samma åsigter yttrades af grefvarne J. O. och C. G. Mörner. Grefve Lagerberg yrkade bifall till utskottets hemställan, men önskade, att på samma gång Kammaren skulle uttrycka ogillande af motiveringen af nämnda hemställan. Hr Montgomery-Cederhiclm gillade ej fullkomligt att utskottet afstyrkt det kongl. förslaget; men under närvarande förhållanden ville talaren ej framställa något, bestämdt yrkande. — Punkten blef utan votering; bifallen. För åstadkommande af tillökning iindelta stamtruppen hade af K. M:t föreslagits, att de till regementen och kårer anslagna, men för närvarande indragna eller för särskilda ändamål vakanta nummer måtte ånyo upprättas. — Då frågan emellertid sammanhänger med: hela :organisationsplanen, hvarom nu ej vore fråga, hade utskottet i 25:te punkten förklarat sig för närvarande icke kunna villstyrka bifall Mil K. M:ts förslag i-deuna del. — Punkten blef utan diskussion bifallen, I anledning af K. Mits fc att den för sjöförsvaret u) ölliva del dt Ne Sör