Aftonbladet – 17 april 1869, sida 3

och Uggleviken riskerar således, att bli blind och att bryta benen af sig, eller af de stackars hästarne, som inte ana något ondt då de från Nybrogatans släta plan komma in bland klippspetsarne i Carl XV:s port. Från stadens omgifningar vända vi åter blicken på hvad som händer och sker oss närmast. Dagens stora nyhet är icke längre velocipederna, utan den revolution i köksvetenskapen, som åstadkommits genom herr C. D. Ekmans patenterade fotogeån-kök. Hvem är inte litet svag för ett godt kök här i verlden? Häromdagen såg jag tre stycken af de nya köken i verksamhet och pröfvade hvad de dugde till. Lamporna tändes; kalfkött, oxkött, risgryn och mjölk, en tillkommande gräddkaka etc. stoppades ner i apparaterna och locken lades på. Sedan fick supån sköta sig sjelf, och när man etter två och en half timmes förlopp tog locken af apparaterna väntade jag att finna allt uppbrändt och vidbrändt, men i stället framångade en doft, som kunde ha väckt en död gastronom till kf igen. En kalfstek utan like, ett oxkött som skulle ha funnit nåd inför en engelsman, och en gröt utan minsta fel, fastän ingen slef rört uti den under kokningen. Det skulle stöta på trolleri, om det inte gick till på det naturligaste :sätt i verlden. Hädanefter behötva vi inga köksor mer, ty att laga mat blir den enklaste sak i verlden. Det är bara att i en apparat stoppa ned hvad.-som behöfs till middagen, och sedan kan man göra hvad man behagar, utan att äfventyra, att elden slocknar, att maten kokar öfver: eller brännes vid. Om frun sjelf tar köksbestyren om hand, så kan hon gå ut och promenera under det att maten lagar sig. sjelf. Och dröjer hon borta ett par timmar längre än hon tänkt, så gör det ingenting annat än att apparaten bränner upp: för 5 öre mera fotogen. Det är hela skadan, ty maten är lika bra ändå. Den som begagnar de nya fotogenköken riskerar inte att sota ned fingrar och kläder, och inte heller att förstöra sin hy c nom att oupphörligt blåsa på elden. En fru, som sjelf. går med i hushållet, skall nu i ro kunna sitta inne i rummen när hon har främmande och inte behöfva under oafbruten oro springa mellan gästerra i förmaket och kastrullerna i köket. En-gammal mamsell, eller ungkarl, som har sitt hushåll hemma, skall i fotogenköket finna en riktig skatt: Man sätter helt enkelt den fyllda apparaten på nattduksbordet, och när morgonen Kommer öppnar man på ena ögat så mycket, att man ser att tända på lampan, och under det att kaffet kokar ligger. man qvar i sin varma säng och tänker på de kusliga vintermorgnarne, då mån var nödsakad att stiga upp för att på knä framför kakelngnen blåsa eld i den sura veden, innan man fick värma sig med kaffetårenp:. t Offrar: man en liten stund till att förbe-, reda middagen, så kan man sedan återtaga sitt arbete, och allt är färdigt när middagstimman slår. Och är man riktigt hushållsaktig, så arbetar man: om qvällen vid samma lampa som reder till qvällsvarden. Hvad kan man väl begära mer af den nya uppfinningen. Snart saknar man ingenting i Stockholm, för att. kunna befinna sig väl, ty jag tar ör afgjordt, att aktier:i den nya simskolan ör fruntimmer bli tecknade till så stort beopp, att inte damerna -behöfva gå och kasta ig i öppna sjön af förtviflan öfver att det cke fins någon siminrättning. Om fäder och äkta män mot förmodan skulle visa sij ikgiltiga för den föreslagna. simskolan, så ir dock icke allt hopp förloradt, ty bland impromotionernas åskådare fins det helt äkert mången, som gerna köper några akr för att icke gå miste om detta eftersökta nöje. Få vi sedan ett bolag, som bygger en konertsalong, med utrymme för några tusen versoner, så sakna vi knappast något annat in de populära konserterna, som under flydda lagar lockade publiken till Mindre teaterns along, Bland musikstycken, som voro ämade att uppföras på dessa konserter, var fven ouvertyren till en ny svensk opera, om icke mången vet att den ens är skrifen. Titelbladet på partituret, med komositörens . pikanta tillägg, lyder som följer: Alfred den store, opera i 2 akter af Thedor: Körner. Musikaliskt försök af J. N. ilström, 1840: Musiken gillades af kapellnästaren Berwald, men som varande svenskt rbete: kunde det icke antagaå till uppföande för principens skull. -Derat: ser man, att den öfverklagade, och jå senare tider öfvergifna principen, är af ammalt datum. Richard.