Aftonbladet – 12 april 1869, sida 3

nn af dså m 1gAr ef 2 rfstaden är eller varder ant cger en hvar till deltagande deruti berättigad medlem af kommunen en röst för bevillning, efter artikel . I bevillningsstadgan, till och med en rdr, samt vidare en röst för hvarje derutöfver påförd hel rdrs bevillning efter nämnda artike men ej må för någon beräknas flera röster än som svarar emot en femtiondedel af vTalkretsens hela röstetal efter röstlängden, och i intet fall högre antal röster än det, som mot. svarsr bevillningen för 10,000 rdrs inkomst af kapital eller ärbete.n Rörande detta moment anställdes utan föregången diskussion votering, hvilken utföll eå, att detsamma godkändes med 69 röster mot 25, som afgåfvos för afslag. I 6:te punkten yttrade sig utskottet rörande kommunala rösträtten på landet och hemställde i detta hänseende, att Riksdagen måtte för sin del besluta, att 11 8 af k. förordningen om kommunalstyre!se på landet skall erhålla följande förändrade lydelse: Is Röstvärdet skall beräknas efter det en hvar Pa röstegande åsatta fyrktaål. Dock må ej någon utöfra rösträtt för större antal röster, än som S svarar emot en tiondedel af kommunens hela r röstetal efter röstlängden. 1rv bal Inom Kammaren uppkallade denna punkt någon diskussion, hvarunder hr Hederstjerna vil känna den af utskottet föreslagna röstberäkning, utom vid val af landstingsmän eller elektorer dertill. För rent afslag å punkten talade åter grefvarne af Ugglas och J. O. Mörner samt frih:ne Stjernblad och Sprengtporten, hvilka ansågo detta förslag otillfredsställande. För bifall talade frib. A. C. Raab och hr v. Gegerfelt. Punkten blef af Kammaren afslagen efter votering med 78 röster mot 26. — Såsom en följd häraf afslogs ock 7:de punkten, deri under förutsättning af bifall till 6:te punkten, föreslagits en dermed öfverensstäm mande ändring i 2 mom. 59 af kongl. förordningen om kommnnalstyrelse på landet På yrkande af hr Wallenberg, grefve af Ugglas och hr v. Geyer blef 8:e punkten; hvari utskottet. afstyrkt hr Wallenbergs motion deroiö, att aktieegare må för behållen inkomst af aktie tillerkännas rösträtt i den kommun der han är mantalsskrifven, återremitterad — Hvad utskottet 4 föröfrigt i sitt utlåtande hemställt bief af kammaren godkändt. Kammaren åtskiljdes kl. 3,15 e. m. På eftermiddagen sammanträdde kammaren kl. 6. Först företogs till bebandling lagutekottets utlåtande p:r 21, rörande väckta motioner om skyldighet att bygga och underhålla vägar och broar. Å Utskottet hade, beträffande de motioner, som afsåge, att skyldigheten atv bygga och underhålla så I sträckas äfven till andra än nuvarande väghållnivgsskyldige, 1:o dels afstyrkt dessa framställninI gar i hvad de afse vägoch brobyggnadsskyldigT heten i allmänhet, och 2:0 dels, såvidt de ha afseende på vinterväghållningen, hemställt, att Riksdagen måtte hos K. M:t anhålla om tillvägabringande af den utredning, som erfordras för bedömande af den föreslagna förändringens verkningar inom de särskilda orterna, samt att K. M:t derefter till Riksdagen måtte göra den framställning 4 ämnet, hvartill omständigheterna må finnas föranleda. — Begge dessa punkter godkändes af Kammaren. — Vidare hade utskottet, på grund af väckta motioner om ändring i gällande föreskrifter vid vägdelning, framlagt ett förslag till författning, hvars 1:sta hade följande lydelse: Utan hinder af hvad i 25 kap. 8 8 byggningabalken, k. resolutionen på adelfis besvär den 8 Januari 1735 och k. brefvet den 28 September 1790 finnes stadgadt derom, att hvarje hemmans åbo skall vid vägdelning erhål!a sitt skitte, efter den del ban i by eger, må, der nyvägdelning för härad skall ske, eller ny väg på häradet indelas, väghållningen kunna på det sätt ordnas, att de väghållningsskyldige i hvarje socken underhålla vägarne inom socknens område, med rättighet för den socken, som sålunda får större vägunderhåll; än socknen enligt gällande delningsgrund eljest ålegat, att derför njuta ersättning af-den, som derigenom erhåller lindring i sin väghållningsskyldighet — Hrr E. V. Almqvist och Lilliehöök talade för återremiss, hrr Faxe och Ekenman för bifall och grefve E. Sparre och hr de Marå för afslag, hvilket sistnämnda ock blef Kammarens beslut. — Utskottets i sammanhavg med ofvannämnda förslag gjorda hemställanden. likasom ock öfriga i ämnet väckta och af utskottet afetyrka motioner, afslogos. Tillfälliga utskottets n:r 2 hemställan, att Riksdagen ville hos K. M:t anhålla, att K. M:t måtte taga i öfvervägande, hurivida skäl förefinnas atti af den tillgång fyroch båkmedlen lemna, bekosta lotsfartygs förläggande under udden Skagen på kusten af norra Jutland, bifölls utan diskussion. Statsutskottets utlåtande n:r 58, i anledning af K. M:ts proposition angående postverkets utgiftsstater för år 1870 företogs derefter till behandling. — Utskottet hade i afseende härå föreslagit: att hufvudsummorna uti postverkets stat för år ar och broar måtte i hela dess omfattning ut-: då ht mm MD ot oh st Jm, bet pv mn, AR na 1870 skulle komma att utgå sålunda: Aflöningsstaten N ... Rår 647,950: — Indragnpiogsstaten. 18.859: 50.1) Pensionsstaten ... 17,780: — I v Omkostnadsstaten...... 1,511,400: — Oförutsedda utgifter. 43,000: — Ir Afkortningar, restitut 2? 114010: 50. 1; Tillsammans rår 2,250,000: — b Detta förslag, som af Kawimaren godkändes, Ss skiljer sig från K. M:ts proposition i nedannätanda 8 delar, nemligen i afseende å dels en förhöjning i 1 det på aflöningsstaten förekommande anslaget till postexpeditioner af 11,800 rdr, att användas till skrifvarebiträden åt 59 postexpeditörer, hvilka hittills saknat dylik förmån, dels upptagande å samma stat af 3000 rdr till aflönande af en vaktmästare vid hvartdera af postkontoren i Jönköping, Upsala, Carlstad, Sundsvall, Gefle och Linköping, dels uppförande å pensionsstaten af 3000 rdr för beredande af understöd åt brefbärare, hvilka icke vidare anses tjenstbara. Dessa trenne belopp äro nemligen ej i vederbörande stater upptågna, hvar, emot anslaget till oförutsedda utgifter höjdes från 18,000 till 43,600 rdr. Samma utskotts afstyrkande af väckt motion om anslag för fullbordande af ett sammandråag öfver go för åren 1835—69 vann Kammarens bifall. Med anledning af bevillningsutskottets memorial n:r 10, i anledning af återremiss af utskottets betänkande n:r 7 avgående frih. C. A. Raabs motion om särskild beskattning å: tobak, beslöt Kammaren, på yrkande af hr Höallenborg, att lemna motionen utan afseende. Till bestridande af ökade kostnader för underhbefälsskolor vid indelta atmån för år 1870 anvisades af Kammaren, i enlighet med hvad K. M:t för detta ändamål begärt, ett belopp af 40,061 rår 60 i öre. Innan Kammaren åtskildes, uppträdde grefve Henning Hamilton och framställde en kritik öfver hr Jöns Pehrssons senaste motion, nemligen om förändrade grunder förval af Första kammarens ledamöter. Talaren ansåg, att denna, liksom flera andra motioner från Andra kammaren, tarf-! vat censur innan den släppts ut. Talm uttryckte! sin åsigt vara, att konstitutionsatskottet åldrig skulle anse hr Pehrssons motion kunna till någon åtgärd föranleda, helst som motionären — i tal:ns ! tanke — visserligen framhållit två mäktiga faktorer: folkvilfa och fullmakt, men afglömt en tredje: folkvett. Andra kammaren. Öfverståthållarens ordförandeskap hos Stockholws stadstutimäktige. Sedan de kongl. propositioner blifvit aflemnade och de val förrättade, för hvilka redogörelse lemnades i tidningen sistlidne lördag, föredrogs lagutskottets utlåtande n:r 19 i anledning af ett af frih. Liljencrantz väckt förslag om ändring i k. färmnardningnan Am lbammaänalotenalen I Åtal halaa UI Dö ke kt på ng DT by Kg DD kr DO t n n Y d d t n i e I